Uppkavling och sättningar
Nu har jag cyklat över 50 mil sen slutet av juli, mest på väg 97, och har sett något intressant som jag inte har noterat i samma omfattning när jag kört bil, nämligen den tydliga påverkan på vägbanan av den tunga trafiken.
Ofta nämns det hur mycket dubbarna sliter på vägbanan – och visst – visst gör de det, men i vilken omfattning är däremot svårt att entydigt slå fast. Men slitaget och deformation av vägbanan är samverkan av många faktorer och där ingår den tunga trafiken med stor påverkan, eller man kan vända på det och säga den tunga trafiken kan avslöja vissa brister i underlaget eller beläggningen. Jag kan inte analysera de tekniska detaljerna, för det kan jag inte, som hur dubbarna är konstruerade, hur vägkroppen ser ut eller vilken typ av asfalt som har använts. Däremot noterar jag mina iakttagelser.
Spårbildning
Om man tar detta med spårbildning och påverkan av den lättare trafiken med dubb så borde dessa urfrästa spåren framstå mycket tydligare och spåren skulle även vara smalare av den enkla anledningen att bilister kör gärna i samma hjulspår. Dessa smalare spår ser man dock i tätorter efter korsningar, trafikljus och med påfarter där man accelererar för att komma snabbt i rätt hastighet.
Det är många år sedan när släpvagnar till långtradare hade dubbelmontage, 4 hjul per axel, mot dagens enkelmontage. Därav blev följden att tidigare uppstod det 4 spår på körbanan mot dagens 2 spår och då 4 spåren syntes tydligt vid regn. Numera är spåren jämnare i hela spårbredden och kan även uppfattas något djupare. Spåren är även bredare än spåren efter person- och lättare lastbilar.
På 2+1 vägarnas enfiliga del är det svårt att välja annat än att köra i filens mitt och spårbildningen uppstår fortare och även behovet av omläggning av hel vägbana eller en spårfräsning med omläggning.
Uppkavling och skador
Det jag såg under mina cykelturer är en tydlig effekt av den tunga trafiken som “kavlar” ut beläggningen ut mot linjemarkering med en märkbar upphöjning, vilket gör att regnvattnet stannar kvar i spåren med ökad risk för vattenplaning. Denna upphöjning försvårar även vinterväghållningen genom att snöröjningsredskapet inte når ned till rätt nivå för att uppnå ett önskvärt resultat.
Denna form av uppkavling syns ännu tydligare på ställen där tungt lastade långtradare har stått, i sommarhettan med varma däck, vid trafikljus och där uppstår sättningar frekvent. Den tunga trafiken avslöjar också tidigt svagheter i förstärknings- och bärlager i vägkroppen. Under september har jag kört bil närmare 400 mil i Jämtland, Norrbotten och Västerbotten och sett skador som väckt mina tankar om anledningar till dessa. Vägen E4 söder om Umeå mot Örnsköldsvik visade på flera ställen riktigt stora sättningar där beläggningen har helt enkelt tryckts åt sidan av den tunga trafiken på den enfiliga delen på 2+1 väg, där långtradaren inte kan köras på någon annan del av vägbanan. Några av dessa sättningar kräver snabba åtgärder. Tyvärr kunde jag inte fotografera just dessa pga. läge och trafik.
Grundblandningen för asfalt består av ca 95% krossat stenmaterial och 5 % bindemedel med hjälp av mer än 100 olika recept för att få just den blandning beroende på var asfalten ska läggas. Jag undrar om det används något mer bindemedel och något mindre andel krossmaterial för en del av skadorna uppstår relativt tidigt.
Underhåll
De milda vintrarnas påverkan på de äldre beläggningar är påtaglig. Har asfalten har tydliga sprickbildningar och lite större hål som är vattenfyllda sker erosion under hela året. Effekten av ett däck som träffar vattenytan med stor kraft är att hålet utvidgas vid varje överpassering. Dessa skador kan åtgärdas med de smalare spårlagningar och det fungerar ett tag, men inte i all oändlighet. Underhållet kostar stora summor och lappa och laga fungerar en tid, men till slut har underhållsskulden växt och då ska beslutet tas om att riva asfalten eller lägga en ny, det är bara välja.
Landskapsingenjören Reino Raitala är egen företagare med firma RR-landskap i Boden. Kontakta Reino via hans kontaktuppgifter på LinkedIn. https://www.linkedin.com/in/reino-raitala-9b02ab91/en
Reino Raitala, Landskapsingenjör, RR Landskap
