Efter den tragiska dödsolyckan i Bollebygd 2011 när en liten flicka omkom, blev frågan om att kontrollera och säkra gravstenar åter väldigt aktuell för alla kyrkogårdsförvaltningar. Under hösten 2012 utkom CGK, Centrala Gravvårdskommittén med instruktioner för provning av gravstenar samt anvisningar för säker montering. En standard för kontroll av gravvårdar om man så vill, och välbehövlig.
Hur gör andra?
När jag började arbeta med projektet att kontrollera, säkra och upprätta administrativa rutiner för gravvårdskontroll på Helsingborgs kyrkogårdsförvaltning i början av 2013 så hade jag visserligen erfarenhet av att både montera och ta bort stenar, men jag hade aldrig som kyrkogårdsarbetare varit med om någon kontroll, så min första fråga var hur andra förvaltningar arbetar – det måste väl finnas ett bra system för hela processen som man kan anpassa?
Men när jag började ringa runt visade det sig att det inte var så enkelt. Alla gjorde nämligen olika och ingen av de jag ringde hade någon pågående diskussion eller något samarbete med annan/andra förvaltningar. Varje förvaltning började från ruta 1 och flera hade liknande upplevelser om vad de kunde gjort annorlunda. Genom de samtalen fick jag ändå en god inblick i hur andra tolkat instruktionerna, och hur de resonerat utifrån sina specifika förutsättningar.
Nätverk
I Helsingborg gjorde vi som på andra ställen, vi byggde våra arbetsprocesser efter egna huvuden. Det jag saknade mest under den här perioden var andra att bolla idéer och dela erfarenheter med som var i ungefär samma situation som jag – ett forum för samverkan där man kan fokusera på vad som är gemensamt trots olikheterna förvaltningarna emellan. Att börja på ruta 1 ledde till en del misstag som förmodligen hade kunnat undvikas om vi hade jobbat mer med nätverkande, men också till arbetsmetoder som jag i efterhand upplever som effektiva och enkla att jobba med, och lätta att anpassa efter de olika förutsättningar som fanns på respektive kyrkogård.
Information
På vår förvaltning var vi överens om hur viktigt det är att nå ut med information om vad som skulle hända, och kontaktade tidningar, radio och lokal-tv. https://www.hd.se/lokalt/helsingborg/2013/04/19/stenar-testas-med-drag-och-tryck/
På det viset kunde vi berätta varför det är så viktigt att kontrollera gravstenarnas säkerhet och förbereda besökare på det kunde se väldigt annorlunda ut nästa gång de kom. Detta tror jag var en av de viktigaste orsakerna till att vi fick förhållandevis stor förståelse för vårt arbete från allmänheten och något som jag tror är oerhört viktigt när ens arbete påverkar så många människor både känslomässigt och ekonomiskt.
Olikheter i hanteringen
Hur mycket arbetet med gravstenssäkerhet skiljer sig mellan de olika förvaltningarna fick jag också veta genom mina kontakter med de gravägare som fått brev av mig om att deras gravsten var underkänd i säkerhetskontrollen. Många hade ju gravplatser inom andra pastorat och hade fått stenar underkända även där. Att hanteringen är så olika mellan förvaltningarna leder till oförståelse från gravägarens sida eftersom de upplever att bedömningen av deras sten beror på vilket pastorat den befinner sig i och inte på vilka regler som gäller. Generellt tror jag att själva arbetsgången vid kontrollen är sig ganska lik oavsett vilken förvaltning som utför den – det är vad som händer före och efter som skiljer sig åt och där behöver vi bli bättre.
Ingela Gudmundson – Hortorama
