Svenska Trädföreningens årliga konferens Träddagarna i Göteborg blev en succé med totalt 360 deltagare. Temat var Stadsträden i centrum och träden och det var de verkligen. Sju internationella talare hade bra presentationer om sina specialområden för oss under dag 1 och den svenska expertisen fortsatte i samma goda anda dag 2.
Stadsträden lever i en tuff miljö, förhållandena är sällan optimala vid jämförelse med naturliga växtplatser. Träden får konkurrera om plats, luft och ljus i den urbana miljön och de är en miljö som de inte själv har valt som sin växtplats och det är en ojämn kamp. Under dessa två dagar belystes stadsträdens livscykel med stöd av all den forskning som skett och sker om rötter, växtbäddar, bevattning, luftförorening, torkstress, beskärning, växtval, bara för att nämna några.
Under föreläsning av Ed Gilman, Professor, University of Florida, mindes jag min studietid i Alnarp vid millennieskiftet och mitt examensarbete om Umeås gatubjörkar. Jag såg de svåra förhållanden för träd och rötter, effekter i de hårdgjorda ytorna och defekter i träden som det också visade sig berodde på fel växtval, glasbjörk i stället vårtbjörk. Ed Gilman har forskat rötter sedan 1976 och säger att än har man inte forskat klart i ämnet.
Stadsträdens positiva verkan för människor, miljön och samhället är utan tvekan stor. Den positiva verkan kan bli ännu större utan att kostnaderna behöver öka. Det är kunskap och förståelse om träden och deras behov som måste ökas hos alla aktörer i olika förvaltningar under trädens hela livscykel.
Lars Christenson, Planting developer, Municipality of Copenhagen, tog upp situationen för Köpenhamns stadsträd och ställde frågan om vi kunde gissa snittåldern på gatuträd. Svaret är 34 år och det är relativt kort kan man tycka. I Köpenhamn har man börjat använda GIS för att göra staden grönare. GIS är ju nyckeln till att man nu har kunnat börja med systematisk skötsel som inte fanns tidigare, nu har man möjlighet att gå in på enstaka träd och också trädfällningsplan får stöd av detta.
Han berättade vidare om GIS och bevattningsplanen i Köpenhamn för 30 år framåt och hur ofta ska det vattnas specifikt under de tre första etableringsåren. Bevattningspåsar som används för bevattning har köpenhamnsborna fyndigt döpt till ”Trädens gummistövlar”. Resultatet av GIS-stödd skötsel och underhåll har visat sig fungera riktigt bra, både stamomfånget och längdtillväxten har ökat över förväntan och GIS gör verkligen Köpenhamn grönare, säger Lars Christenson.
Henrik Sjöman, Forskare och lärare vid SLU i Alnarp och Vetenskaplig intendent på Göteborgs Botaniska Trädgård hade mycket inspirerande presentation av ett forskningsprojekt som är ett samarbete mellan SLU Alnarp, Göteborgs Botaniska Trädgård, Lancaster University i England och Cornell University i USA. Forskningsprojektets målsättning har kort och koncist varit att hitta rätta trädarter som är lämpade att planteras till miljöer i städerna och som har möjligheter att växa till stora individer.
Sedan många år har man talat om vikten av att öka diversiteten i det trädbestånd som utgör städernas gröna stomme. I dag är det 3-4 arter som dominerar och det är alldeles för få säger Henrik, för riskerna ökar att hela beståndet stryker med vid ex. besvärlig insektsangrepp. Bra underhåll av stora äldre träd ger större tjänster i ekosystemet än vad de mindre och yngre träd ger och det är viktigt att känna till.
Under några presentationer nämndes trädkronornas täckningsgrad, alltså projicering av det täckande lövverket mot marken. Enligt Henrik säger inte täckningsgraden allt om ekosystemtjänster, för stora och gamla träd är mer värdefulla än till antalet fler mindre och yngre träd. Inom forskningsprojektet forskar man exempelvis trädens torktålighet och hur mycket träden tål innan de blir skadligt för träden och björken är bland de arter som är mycket känslig för torkan. Det vore önskvärt enligt Henrik Sjöman att använda de trädarter som används i mycket liten skala, men mycket väl kunde bidra till att öka mångfalden och därmed minska riskerna vid eventuella insektsangrepp.
Det fanns flera mycket intressanta presentationer som bland annat handlade om växtbäddar, hantering av dagvatten och trädetableringar, men just dessa tilltalade mig extra.
Jag blev mycket konfunderad över det nästintill obefintliga intresset för Träddagarna hos kommunala förvaltningar, yrkesverksamma i branschen eller församlingar i norra Sverige, då endast 5 av 360 deltagare presenterade området från norr om Uppsala. Trädgränsen i Sverige ligger mycket mer norrut än så!
Reino Raitala, Landskapsingenjör, RR Landskap
Fakta
Reino Raitala är landskapsingenjör, teknisk projektledare och kyrkogårdskonsult. Ägare till företaget RR Landskap.
Reino medverkar på flera av Acamas kurser.
