
Vilka val är svårast?
En nyckelfråga är centraliseringen där man i tätorter och städer satsar på större eller mindre aktivitetsparker med naturmaterial och vattenlekmiljöer. Lägg till digital/interaktiv lek och mer tillvaratagande av närliggande naturmiljö för lek. På de nya större lekplatserna finns också mer rumsindelning och zontänk. Det sistnämnda sker inte minst genom att använda växtlighet inom lekplatsen för att skapa trevliga miljöer. Summa summarum är att man vill skapa en unik plats och gärna med ett tema. Centrala lekplatser blir större men små lekplatser utarmas eller läggs ner.
Nu till vägvalen som inte bara kan vara oundvikliga och kostsamma, utan också svåravvägda.
Lekplatser i ytterområden får stryka på foten eftersom pengarna inte räcker till att rusta upp överallt. Satsningar på tillgänglighet är självklart men att hitta material som uppfyller både driftkrav, tillgänglighetskrav och miljökrav samtidigt är en stor utmaning. Går ofta att uppfylla en del av kraven men inte alla. De nya lekplatserna kan också bli för gestaltade, svårskötta och med utrustning som snabbt kräver underhåll. Tillgänglighet är svår att möta.
Högt slitage under pandemin är kännetecknande för många lekplatser. Många kämpar med underhållet och ser att slitage och vandalisering sliter på de befintliga lekmiljöerna. Vissa upplever att en del av dagens lekredskap inte riktigt är gjorda för att tåla samma mängd barn som kanske lekredskap från 90 talet, t. ex klätterlekställningar och gungställningar. Långa leveranstider både på utrustning och reservdelar. Och förstås den svåraste avvägningen, vad som ska prioriteras. Driftbudgeten och underhållsbudgeten ökar inte trots att kostnaderna ökar. Mitt i allt nybyggande får vi inte bara bygga färdigt och dra vidare, utan behöver göra en bra överlämning. Och hjälpa driften få pengar att verkligen underhålla detta.
Många förvaltningar har bara en driftbudget som också ska räcka till underhåll, då blir det nästan mest avhjälpande och bara lite planerat underhåll. Sett till driftbudgetens totala omfattning är det planerade helt otillräckligt för att klara anläggningens förutsedda livscykel.
Över lag har vi fått ett bättre säkerhetstänk och en ny medvetenhet kring säkerhetsstandarden. En svaghet i säkerhetstänket är dock sandytor som inte blir luckrade. Genom att öka planerat underhåll och där med få bättre framförhållning kan brandkårsutryckningarna minska. Vi ska vara där innan det ”rasar” istället för att springa på ”brinnande bollar”.
En viktig åtgärd är att göra en toppen och en botten lista. Var ligger vi tydligt över eller under en tänkt lägsta godtagbar standard? Hur tydliggör vi för ledning och politik att vi måste öka underhållet? Svaret är att vi behöver sätta fokus på anläggningens hela livscykel och inte bara på den korta tid den är helt nyinvigd. Och då är det bra att utbilda egen personal inom området för förebyggande underhåll. På så sätt säkerställer vi att lekplatsens viktiga delar underhålls rätt.
En annan viktig åtgärd är att hitta rätt balans mellan gestaltning, tillgänglighetskrav, miljökrav och driftkrav när vi bygger nytt eller renoverar. Hållbara material och färre rörliga delar. Slitagetålighet är en faktor vi behöver se mer till. En livstidskalkyl kan visa att det som är dyrare från början blir billigare i längden. Både räknat i pengar och miljöhänsyn.
Claes-Anders Malmberg, VD Acama AB

Låt det blomma – det är vår!
När vi nu är i maj har våren kommit till hela vårt avlånga land. Låt dig inspireras av olika kombinationer med lökväxter så kan du måla med hela färgskalan. […]

Varför blir det inte som jag hade tänkt mig?
Förväntningar på växter och trädgårdsodling […]

Hållbar marksanering – för grön återanvändning av marken
I en perfekt värld går all mark att återställa till sin forna glans, men så är det tyvärr inte (ännu). Det finns markområden som inte kan återanvändas helt utan vidare, men en överraskande stor andel kan faktiskt saneras och bli säker att bygga på […]

Synliggör underhållsbehovet
Underhållsskulden pratades det mycket om redan för 15 år sedan. Det vi redan då visste är att när proppen åker ur flaskan kommer det att välla fram allt möjligt […]

Låt årsklockan styra kyrkogårdsarbetet
Vad är en årsklocka? Det är ett systematiserat schema för arbetsuppgifterna, hur omfattande de är och när de utförs under arbetsåret […]

Grönyteskötsel förädlar anstalter
Svenska anstalter har stor potential att utveckla park och trädgård till attraktiva anläggningar. Klienter erbjuds meningsfull sysselsättning och följer övergripande och levande strategier för utformningen genom enskilda skötselinsatser […]

Använd en elektrisk kistsänkare – spara ryggarna och klara arbetsmiljökraven
Det är dags att prata klarspråk om en viktig vardagsfråga som handlar både om etik och arbetsmiljö. Vid kistgravsättning har vi fem olika möjligheter att sänka kistan […]

Se upp med rasrisken vid återfyllning efter kistgravsättning
Många tror att risken för ras är över när graven är grävd och stämpad, men i själva verket kan den vara som störst vid återfyllningen […]

Restaurering av våtmark – så här går det till
Anläggning, restaurering och underhåll av våtmark är av stor vikt för en levande natur med biologisk mångfald, vilket gagnar oss allihopa, såväl människor som djur. […]

Förändringar i Arbetsmiljöreglerna 2025
Vi på Acama har anpassat våra säkerhetskurser och kursmaterialen enligt det nya regelverket för 2025 […]

Är effektivisering rätt väg att gå?
Kyrkogårdens kärnuppdrag är att begrava de döda och hålla begravningsplatserna i ordnat och värdigt skick. Tror du att det är vårt kärnuppdrag som drar det mesta av våra resurser? […]

Hur hanterar vi dagvattenanläggningar? Dålig skötsel driver upp kostnaderna
Dagvatten, det vatten som rinner av från mark, tak och vägar vid regn eller snösmältning, kan innehålla farliga föroreningar och orsaka stora problem om det inte hanteras rätt […]

Nu när allt ska vara grönt – borde det väl också gälla industrifastigheterna?
Förvaltning av industrifastigheter kräver ett långsiktigt tänk och ett fokus på underhåll och förbättringar av befintliga system […]

Ett år på kyrkogården
Följ med under ett års arbete på våra kyrkogårdar i Solberga pastorat […]

Den överskattade gräsmattan
En gräsmatta ska man bara ha. Och finns det en gräsmatta när man flyttar in i ett hus med trädgård får den ofta vara kvar. Så man börjar gödsla, vattna och klippa.. […]

Julrosor ger hopp om våren
Julrosor som blommar innan det mesta annat är exklusiva men förvånansvärt tacksamma. Trots att vädret kan skifta mellan snö och mildväder så klarar de av strapatserna […]

Vi måste börja jobba smartare
Begravningsavgiften är dyr som den är. Så är det dags igen. Kostnaderna ökar utan att vara kopplade till något effektivitetsmått […]

Digitalisering för effektivare vinterväghållning
Med långa vintrar och snabba väderomslag ställs höga krav på att hålla vägarna säkra och framkomliga, samtidigt som kostnader och miljöpåverkan måste hållas under kontroll […]

Tio trender inom vinterväghållning
Vintern närmar sig med stormsteg och därmed med största sannolikhet även oväder, snökaos och halka. […]

Det finns annat än gräsmatta
Den älskade gräsmattan fyller våra parker, oräkneliga rondeller och även minsta lilla plätt i staden. Men den visar sig vara lika bra för den biologiska mångfalden som en öken, eller ibland till och med sämre. […]

Designa en ätbar trädgård
Ibland får jag frågan om jag kan designa en trädgård med så mycket ätbart jag bara kan få in. Det är en rolig utmaning som också ligger i tiden […]

Är arbetet med den eviga vilans platser värdefullt?
Är begravningsväsendet inte tillräckligt viktigt för att få tillgång till att bygga ut begravningsplatserna, rimligt avståndsmässigt och med rimliga markförhållanden? […]