
Denna artikel är skriven av Planter, läs mer om projektverktyget här: www.planter.se
Bilder om inget annat anges: Sveplant AB
Sensommaren är solhattarnas tid. Med sina stora uppstickande färgstarka blommor är de värdefulla inslag i perennrabatterna, men det gäller att välja rätt sort och växtplats för att lyckas.
Det finns ett tiotal arter i släktet solhattar, Echinacea, och samtliga växer runt Ozarkregionen i USA, i östra delen av det amerikanska inlandet. De vilda arterna är antingen gulblommiga eller rosa till lilarosa, med förekomst av spontana vitblommiga mutationer. I odling är röd solhatt, Echinacea purpurea, absolut vanligast både i Sverige och andra länder. Det svenska namnet är dock lite missvisande för blommorna är mörkrosa och finns även i vitt.

Solhattar är uppskattade av både människor, pollinerande insekter och av fåglar. Både bin och fjärilar besöker dem gärna, och fåglarna äter dess frön på höst och vinter om man lämnar kvar fröställningarna. För djurlivet är det bra att välja enkel- eller dubbelblommande sorter och undvika de helt fyllda sorterna där disken i mitten är ombildad till kronblad. Vissa enkelblommande namnsorter är också sterila, så även om de innehåller nektar och pollen till insekter får de inga frön som fåglar kan äta. Eftersom vissa solhattar kan sprida sig med frö kan sterila sorter dock vara tacksamma i vissa sammanhang.


Utöver sin roll som rabattväxt är släktet även känt för sina medicinala egenskaper. Vissa arter används i naturläkemedel t.ex. för lindring av förkylningssymtom. De odlas även i både stor och liten skala som snittblomma, särskilt sedan förädlingen tog fart på 90-talet och det började dyka upp namnsorter i olika storlekar, färgtoner och former. Det var band annat då som världens mest odlade solhatt såg dagens ljus; Echinacea purpurea ’Magnus’, uppkallad efter sin upphovsman Magnus B. Nilsson på Landsbergs Perenner i Påarp!

Sorten ’Magnus’ förökas med frö som ska ge enhetlig avkomma med stora, starkt mörkrosa blommor på mörka stjälkar. Plantorna är rikblommiga och har ett stabilt, upprätt växtsätt. Ett kännetecken på en äkta ’Magnus’ är att kronbladen inte hänger nedåt utan står horisontellt ut från disken. Tyvärr började det snabbt dyka upp fröplantor som inte hade rent ursprung, så nuförtiden har plantor av ’Magnus’ ofta lite blekare blommor och kronbladen hänger mer. De svenska plantskolorna har därför tagit fram en sortäkta version som går under namnet ’Magnus Exklusiv’. Den förökas vegetativt med material från originalplantan. Det finns även en mer pålitlig fröförökad sort som heter ’Magnus Superior’ och en kompakt sort som heter ’Little Magnus’.


Man förädlade inte bara fram bättre sorter av röd solhatt, utan började även korsa de olika arterna för att få fram nya färgtoner. Genom att korspollinera röd solhatt med gul solhatt, Echinacea paradoxa, fick man fram orange och rödblommiga sorter. Nuförtiden ingår ännu fler arter i korsningsarbetet och färgpaletten har utökats till grönt och laxrosa samt alla toner mellan gult och knallrött och flerfärgade versioner däremellan. Många av färgerna finns både i enkel-, dubbel- och fylldblommiga sorter. Extra kompakta sorter har också kommit mer och mer.




Även om de nya sorterna är fantastiska att titta på har utvecklingen kanske gått lite fortare än själva utvärderingen av resultatet. Många nya sorter är ökänt kortlivade och betraktas nästan som säsongsväxter i handeln. Detta har olika orsaker. Bristande kvalitet kan förklara en del av problemen, men en stor bidragande faktor är att arterna som använts i korsningsarbetet har andra krav på sin växtmiljö än vi kan ge dem. Röd solhatt fungerar i våra klimat för att den är mer anspråkslös än sina släktingar. De andra arterna bildar pålrötter och är anpassade för torra, varma förhållanden. De får problem när de växer kallt och fuktigt, särskilt vintertid. Vi kan därför inte räkna med att nya sorter fungerar i normala rabattförhållanden, särskilt inte sorter med inslag av gult, orange eller rött. Dessa ska med fördel växa i upphöjda rabatter i extra väldränerad jord, gärna i söderläge. Vattning kan behövas under etableringsåret, men sedan är de tåliga. För att ge plantan extra energi kan det även vara bra att klippa av eventuella blomstänglar första året. Alla solhattar vill växa i full sol för optimal utveckling.


Alla nya sorter är dock inte dåliga. Fråga din perennleverantör om de bästa sorterna, eller välj sorter som funnits i katalogerna under många år. Några exempel på namnsorter som anses vara bra är Tomato Soup, Pica Bella, White Swan, Ruby Star, Pink Double Delight och Hot Papaya. Vissa sorter blommar naturligt lite längre, men blomningen kan alltid förlängas genom putsning. Lämna gärna de sista stänglarna för vacker vintersilhuett och mat till småfåglar.



Jenny Nilsson, Projektkoordinator, Planter
Fakta
Planter är ett grönt projektverktyg och växtlexikon för dig som arbetar professionellt med att planera och projektera landskap och trädgårdar. På Planter hittar du växter för svenska utemiljöer samlade på ett ställe
Läs mer om Planter på www.planter.se
Glöm inte att följa Planter på facebook och instagram:

Varför blir det inte som jag hade tänkt mig?
Förväntningar på växter och trädgårdsodling […]

Hållbar marksanering – för grön återanvändning av marken
I en perfekt värld går all mark att återställa till sin forna glans, men så är det tyvärr inte (ännu). Det finns markområden som inte kan återanvändas helt utan vidare, men en överraskande stor andel kan faktiskt saneras och bli säker att bygga på […]

Synliggör underhållsbehovet
Underhållsskulden pratades det mycket om redan för 15 år sedan. Det vi redan då visste är att när proppen åker ur flaskan kommer det att välla fram allt möjligt […]

Låt årsklockan styra kyrkogårdsarbetet
Vad är en årsklocka? Det är ett systematiserat schema för arbetsuppgifterna, hur omfattande de är och när de utförs under arbetsåret […]

Grönyteskötsel förädlar anstalter
Svenska anstalter har stor potential att utveckla park och trädgård till attraktiva anläggningar. Klienter erbjuds meningsfull sysselsättning och följer övergripande och levande strategier för utformningen genom enskilda skötselinsatser […]

Använd en elektrisk kistsänkare – spara ryggarna och klara arbetsmiljökraven
Det är dags att prata klarspråk om en viktig vardagsfråga som handlar både om etik och arbetsmiljö. Vid kistgravsättning har vi fem olika möjligheter att sänka kistan […]

Se upp med rasrisken vid återfyllning efter kistgravsättning
Många tror att risken för ras är över när graven är grävd och stämpad, men i själva verket kan den vara som störst vid återfyllningen […]

Restaurering av våtmark – så här går det till
Anläggning, restaurering och underhåll av våtmark är av stor vikt för en levande natur med biologisk mångfald, vilket gagnar oss allihopa, såväl människor som djur. […]

Förändringar i Arbetsmiljöreglerna 2025
Vi på Acama har anpassat våra säkerhetskurser och kursmaterialen enligt det nya regelverket för 2025 […]

Är effektivisering rätt väg att gå?
Kyrkogårdens kärnuppdrag är att begrava de döda och hålla begravningsplatserna i ordnat och värdigt skick. Tror du att det är vårt kärnuppdrag som drar det mesta av våra resurser? […]

Hur hanterar vi dagvattenanläggningar? Dålig skötsel driver upp kostnaderna
Dagvatten, det vatten som rinner av från mark, tak och vägar vid regn eller snösmältning, kan innehålla farliga föroreningar och orsaka stora problem om det inte hanteras rätt […]

Nu när allt ska vara grönt – borde det väl också gälla industrifastigheterna?
Förvaltning av industrifastigheter kräver ett långsiktigt tänk och ett fokus på underhåll och förbättringar av befintliga system […]

Ett år på kyrkogården
Följ med under ett års arbete på våra kyrkogårdar i Solberga pastorat […]

Den överskattade gräsmattan
En gräsmatta ska man bara ha. Och finns det en gräsmatta när man flyttar in i ett hus med trädgård får den ofta vara kvar. Så man börjar gödsla, vattna och klippa.. […]

Julrosor ger hopp om våren
Julrosor som blommar innan det mesta annat är exklusiva men förvånansvärt tacksamma. Trots att vädret kan skifta mellan snö och mildväder så klarar de av strapatserna […]

Vi måste börja jobba smartare
Begravningsavgiften är dyr som den är. Så är det dags igen. Kostnaderna ökar utan att vara kopplade till något effektivitetsmått […]

Digitalisering för effektivare vinterväghållning
Med långa vintrar och snabba väderomslag ställs höga krav på att hålla vägarna säkra och framkomliga, samtidigt som kostnader och miljöpåverkan måste hållas under kontroll […]

Tio trender inom vinterväghållning
Vintern närmar sig med stormsteg och därmed med största sannolikhet även oväder, snökaos och halka. […]

Det finns annat än gräsmatta
Den älskade gräsmattan fyller våra parker, oräkneliga rondeller och även minsta lilla plätt i staden. Men den visar sig vara lika bra för den biologiska mångfalden som en öken, eller ibland till och med sämre. […]

Designa en ätbar trädgård
Ibland får jag frågan om jag kan designa en trädgård med så mycket ätbart jag bara kan få in. Det är en rolig utmaning som också ligger i tiden […]

Är arbetet med den eviga vilans platser värdefullt?
Är begravningsväsendet inte tillräckligt viktigt för att få tillgång till att bygga ut begravningsplatserna, rimligt avståndsmässigt och med rimliga markförhållanden? […]

När utomstående medverkar i kistgravsättningen – vi behöver bättre förståelse för vad det innebär i praktiken
Det blir allt vanligare att andra än förvaltningens personal deltar vid kistgravsättningar. Detta gäller främst gravsättningar för andra trossamfund än Svenska kyrkan. […]