
Denna artikel är skriven av Planter, läs mer om projektverktyget här: www.planter.se
En lång blomsäsong i offentlig miljö har välgörande effekt på alla som passerar. Vår inhemska flora har dock ett väldigt långt vinteruppehåll; den kan inte hjälpa oss förkorta den långa, mörka vinterperioden. Med hjälp av växter som inte riktigt följer den svenska årsrytmen kan vi både förlänga hösten och tidigarelägga våren. I denna artikeln ska vi titta på några av de tidigaste vårväxterna.
Beroende på var i Sverige vi befinner oss kan fördelarna med supertidiga växter variera. I norra Sverige går våren snabbt, och de tidiga växterna kanske bara blommar en vecka tidigare än de senare vårväxterna. I södra Sverige kan det skilja nästan två månader mellan blomningen för en snödroppe och en pärlhyacint. Oavsett hur fort det går kan de tidiga växterna göra nytta för pollinatörer som råkat vakna och behöver mat.
Starttiden för blomning varierar mycket från år till år beroende på vintervädret. Tidiga växter faller ibland offer för ”falska” vårar som följs av en ny köldperiod. Oftast är det dock bara blomningen som tar skada. Då är det bara att hoppas på bättre tur året därpå. Äldre växtindivider har ofta bättre tolerans mot frost och kyla kring blomning, så det är värst de första åren.
Även utan falska vårar finns det risk för frostnätter under hela den svenska våren, oavsett landsände. Frostnätterna är ett hot mot blommor hela vägen från vårvintern fram till juni. Läs gärna artikeln Växtkunskap del 2 för tips om hur man kan minska problem med frostskador på blommor.
Tibast, Daphne mezereum, är den allra härdigaste vedartade busken som blommar på vårvintern. Den är inhemsk och kan odlas upp till zon 7. Tibasten är lövfällande och blommar mer eller mindre på bar kvist med rosa eller vita blommor med ljuvlig doft. Den får saftiga bär som lätt ger upphov till nya plantor; rosablommande plantor har röda bär och vita har gula bär som är ”färgäkta”; dess frön ger endast upphov till vitblommande plantor.
Tibastens förbannelse är dess giftighet. 20 bär är dödlig dos för en vuxen människa. Bären är dock skarpt brännande i smaken så man får anstränga sig för att äta ett enda. Tibast i offentlig miljö kan fungera på platser som är otillgängliga men som kan betraktas på håll. En vacker dag kanske det dyker upp en steril sort som inte får inbjudande bär, och då kommer tibasten att öka i popularitet.
Kejsarolvon, Viburnum farreri, är en härlig vinterblommande buske som i södra Sverige kan sätta igång redan i december. Den har ljusrosa, väldoftande blommor i små klasar på bar kvist och är härdig till zon 4.
Hybridkejsarolvon, Viburnum x bodnantense är vanligare i handeln. Det är en korsning mellan Kejsarolvon och Storblommigt kejsarolvon, Viburnum grandiflorum. Den senare anses inte härdig i Sverige, men hybriden är härdig till zon 3. De vanliga namnsorterna av hybridkejsarolvon; ’Dawn’, ’Charles Lamont’ och ’Deben’ har alla tagits fram på Bodnant Garden i Wales på 30-talet från samma föräldrar. Efter att vissa användare fått problem med svampangrepp på ’Dawn’ har ’Charles Lamont’ börjat bli vanligare. Sorten ’Deben’ är nästan vitblommande och är mindre vanlig i Sverige.
Kejsarolvon och hybridkejsarolvon är rätt tråkiga buskar resten av året, med ett mörkgrönt, lite dystert bladverk som inte får nämnvärda höstfärger. Tänk på att sätta den i ett sammanhang där andra växter tar fokus under resten av växtsäsongen.
Hybridtrollhassel, Hamamelis x intermedia. Överst fr. v. ’Pallida’, ’Angelly’. Nederst fr. v. ’Harry’, ’Barmstedt Gold’.
Höstfärg på hybridtrollhassel, Hamamelis x intermedia ’Arnold Promise’.
Sist ut i denna vårvinterblommande artikelserie, men ofta först att blomma, är trollhasslarna. Vanligast är korsningen Hybridtrollhassel, Hamamelis x intermedia, och dess namnsorter. Det är en långsamväxande buske med vackert, vasformat växtsätt, blomning på bar kvist och fin höstfärg, ofta i orange och rött.
Det finns över 200 registrerade sorter av hybridtrollhassel, men i Sverige ser vi bara en handfull. Härdighetsmässigt brukar hybridtrollhasslar klassas till zon 3. Den ena föräldern, Hamamelis japonica, är härdig till zon 4 och den andra, Hamamelis mollis, till zon 2. Hybridtrollhasslar är ofta ympade på den höstblommande arten Amerikansk trollhassel, Hamamelis virginiana. Den arten är betydligt mer starkväxande och lättodlad i svenskt klimat, så håll koll på om det börjar sticka upp skott med tredubbel fart – de ska bort!
Alla trollhasslar är skuggtåliga, men för maximal blomning krävs en solig placering. Blommornas färgpigment är också mottagliga för stress, något som ni kan läsa mer om i artikeln Växtkunskap del 3 – Form och färg. Kortfattat kan man säga att en välmående trollhassel är en rikblommande trollhassel, och att det är växtsäsongen innan blomningen som avgör hur bra det blir.
För entusiasten finns det massor med skillnader i kronbladens bredd, skrynklighet, blommans doft och fodrets färg, men för oss andra räcker det att känna till några sorter och de olika huvudfärgerna som finns att välja på:
- Kallgul/gul – Den allra vanligaste trollhasselsorten ’Pallida’ är fortfarande kung på täppan i den här färggruppen, med sin rikliga blomning och utomordentliga höstfärg. En nyare konkurrent är ’Angelly’. Andra vanliga sorter i denna färgskala är ’Arnold Promise’ och ’Westerstede’.
- Varmgul – I Sverige säljs nästan aldrig de varmgula sorterna, vilket är synd för de har en mer intensiv färg som lyser bättre på tidig vår. Sorten ’Harry’ är en personlig favorit, och även ’Barmstedt Gold’.
- Orange – Förr såldes nästan alltid sorten Feuerzauber, men den har en gaska dassig färg jämfört med de riktiga orange sorterna. Prova ’Aphrodite’, ’Orange Peel’ eller ’Frederic’.
- Varmröd – Klassikern ’Diane’ är fortfarande på toppen och ’Carmine Red’ är en annan sort i samma färgton.
- Kallröd – Kallröda sorter har vi inte heller sett så mycket i Sverige, men ’Livia’ och ’Birgit’ är exempel på sorter i denna färgton.
- Udda färger – Det finns några trollhasselsorter som inte riktigt passar i den övriga färgindelningen.
- ’Twilight’ har kronblad som tonar mellan rött och varmgult vilket ger extra glödande blomning.
- ’Strawberries and Cream’ är en udda sort med bleka, gräddfärgade blommor med kallrosa bas. Utan en bra placering upplevs den mest som blek och tråkig, men få trollhasslar är bättre att använda för den som ogillar gula och varma toner. Tillsammans med snödroppar och julrosor mot en vintergrön bakgrund kan det bli en hit.
- ’Amethyst’ är en spännande sort som är en korsning mellan hybridtrollhassel och den amerikanska arten Småblommig trollhassel, Hamamelis vernalis. Den har violetta blommor och öppnar därför, precis som ’Strawberries and Cream’, upp möjligheter till nya färgkombinationer.
Hybridtrollhassel, Hamamelis x intermedia. Överst fr. v. ’Aphrodite’, ’Frederic’, ’Birgit’. Nederst fr. v. ’Diane’, ’Carmine Red’.
Fr. v. Hamamelis x intermedia ’Strawberries and Cream’, Hamamelis ‘Amethyst’
Hybridtrollhassel, Hamamelis x intermedia ’Twilight’
Jenny Nilsson, Projektkoordinator, Planter
Fakta
Del 1 i artikelserien hittar du här:
https://gronatrender.se/varvinterns-blommande-vaxter-del-1/
Planter är ett grönt projektverktyg och växtlexikon för dig som arbetar professionellt med att planera och projektera landskap och trädgårdar. På Planter hittar du växter för svenska utemiljöer samlade på ett ställe
Läs mer om Planter på www.planter.se
Glöm inte att följa Planter på facebook och instagram:

Lär känna de 100 vanligaste växterna
Klicka här för att anmäla dig! Livesänd webbkurs om de 100 vanligaste växterna:Datum: 23 oktober, 25 november 2025 Vill du bli säkrare i din växtkännedom? Den här heldagskursen ger dig grundläggande kunskaper om de 100

20 tillbud på en arbetsolycka – därför måste vi prata mer om riskerna i utemiljöarbetet
Det går tjugo tillbud på en olycka – men bara två rapporteras. Med nya arbetsmiljöregler 2025 blir det tydligt att riskerna i utemiljöarbete måste tas på allvar. Läs om tillbud, belastningsskador och vägen mot ett hållbart arbetsliv. […]

Passa på att besöka en park eller trädgård i sensommartider
Det är härligt att botanisera i parker och upptäcka fina kombinationer. För hur roligt det än är att surfa runt och kolla fina bilder på nätet så är det inte i närheten lika givande som när vi kan se och känna med alla sinnena.. […]

Känner vi varandras arbetsvardag?
Vi behöver prova-på-dagar varje år Oavsett om du jobbar ute eller inne, och oavsett var du står på karriärstegen, är det värdefullt att bredda sitt kunnande och sin erfarenhet. Förståelsen för varandras arbeten är nyckeln

Låt det blomma – det är vår!
När vi nu är i maj har våren kommit till hela vårt avlånga land. Låt dig inspireras av olika kombinationer med lökväxter så kan du måla med hela färgskalan. […]

Varför blir det inte som jag hade tänkt mig?
Förväntningar på växter och trädgårdsodling […]

Hållbar marksanering – för grön återanvändning av marken
I en perfekt värld går all mark att återställa till sin forna glans, men så är det tyvärr inte (ännu). Det finns markområden som inte kan återanvändas helt utan vidare, men en överraskande stor andel kan faktiskt saneras och bli säker att bygga på […]

Synliggör underhållsbehovet
Underhållsskulden pratades det mycket om redan för 15 år sedan. Det vi redan då visste är att när proppen åker ur flaskan kommer det att välla fram allt möjligt […]

Låt årsklockan styra kyrkogårdsarbetet
Vad är en årsklocka? Det är ett systematiserat schema för arbetsuppgifterna, hur omfattande de är och när de utförs under arbetsåret […]

Grönyteskötsel förädlar anstalter
Svenska anstalter har stor potential att utveckla park och trädgård till attraktiva anläggningar. Klienter erbjuds meningsfull sysselsättning och följer övergripande och levande strategier för utformningen genom enskilda skötselinsatser […]

Använd en elektrisk kistsänkare – spara ryggarna och klara arbetsmiljökraven
Det är dags att prata klarspråk om en viktig vardagsfråga som handlar både om etik och arbetsmiljö. Vid kistgravsättning har vi fem olika möjligheter att sänka kistan […]

Se upp med rasrisken vid återfyllning efter kistgravsättning
Många tror att risken för ras är över när graven är grävd och stämpad, men i själva verket kan den vara som störst vid återfyllningen […]

Restaurering av våtmark – så här går det till
Anläggning, restaurering och underhåll av våtmark är av stor vikt för en levande natur med biologisk mångfald, vilket gagnar oss allihopa, såväl människor som djur. […]

Förändringar i Arbetsmiljöreglerna 2025
Vi på Acama har anpassat våra säkerhetskurser och kursmaterialen enligt det nya regelverket för 2025 […]

Är effektivisering rätt väg att gå?
Kyrkogårdens kärnuppdrag är att begrava de döda och hålla begravningsplatserna i ordnat och värdigt skick. Tror du att det är vårt kärnuppdrag som drar det mesta av våra resurser? […]

Hur hanterar vi dagvattenanläggningar? Dålig skötsel driver upp kostnaderna
Dagvatten, det vatten som rinner av från mark, tak och vägar vid regn eller snösmältning, kan innehålla farliga föroreningar och orsaka stora problem om det inte hanteras rätt […]

Nu när allt ska vara grönt – borde det väl också gälla industrifastigheterna?
Förvaltning av industrifastigheter kräver ett långsiktigt tänk och ett fokus på underhåll och förbättringar av befintliga system […]

Ett år på kyrkogården
Följ med under ett års arbete på våra kyrkogårdar i Solberga pastorat […]

Den överskattade gräsmattan
En gräsmatta ska man bara ha. Och finns det en gräsmatta när man flyttar in i ett hus med trädgård får den ofta vara kvar. Så man börjar gödsla, vattna och klippa.. […]

Grundläggande växtkunskap
Växtkunskap på en grundläggande nivå med skötselinriktning: olika typer av växter – träd, buskar, perenner, annueller, lökar och knölar – hur de fungerar biologiskt, varför dom heter som dom gör, hur en känner igen dom, var dom trivs och hur dom sköts. […]

Julrosor ger hopp om våren
Julrosor som blommar innan det mesta annat är exklusiva men förvånansvärt tacksamma. Trots att vädret kan skifta mellan snö och mildväder så klarar de av strapatserna […]

Vi måste börja jobba smartare
Begravningsavgiften är dyr som den är. Så är det dags igen. Kostnaderna ökar utan att vara kopplade till något effektivitetsmått […]