
Sedan tonåren har jag arbetat med trädgård och det har följt mig som en röd tråd genom livet. Först som sommarjobbare åt Huge Bostäder när jag var i sextonårsåldern. Senare som säsongare åt Svenska Bostäder medan jag pluggade teknisk fysik i Umeå. Jobbade också som säsongare åt Svensk Markservice när jag pluggade filosofi på Stockholms Universitet. Tanken var aldrig att jobba trädgård och utemiljö på heltid, det var inget som lockade mig.
Men efter mina filosofistudier då jag kände att jag behövde en paus från det intellektuella och bara arbeta. Så jag tog en heltidstjänst på Svensk Markservice där jag var placerad på parkentreprenad i Nacka, närmare bestämt i Saltsjö-Boo. Parken i Nacka är uppdelad i tre områden, Sicklaön, Saltsjö-Boo och Saltsjöbaden, jag fick chansen att arbeta periodvis på alla tre områden men min huvudsakliga placering var i Saltsjö-Boo. Parken var en bra arbetsplats, bara det faktum att varje arbetsdag bjöd på vackra naturupplevelser med inbjudande badstränder och frodig naturmark var tillräckligt för att må bra på arbetet. Trots vissa sämre sysslor som detta arbete faktiskt innebär.
Även vintern bjöd på mer varierande sysslor än endast vinterväghållning som att spola naturisplaner, vilket var extra givande när barnen med stor glädje sprang ut för att leka på isen. Jag upplevde det som att det vi gjorde hade en god samhällsnytta. Speciellt i ett område som Nacka där många boende är ute mycket, samtidigt som de i stor utsträckning är engagerade i sin utemiljö.
Självklart fanns det perioder av tristess och ibland kändes arbetsuppgifter som en grådaskig rutin som upprepade sig gång på gång, att syssla mycket med skräphantering på vintern var inte heller något som höjde värdet på arbetet, varken subjektivt eller objektivt. Jag har själv funderat och funnit det underligt att inte den typen av arbetsuppgifter är utlagda på underentreprenör. För att på så sätt locka mer kompetent och utbildad arbetskraft som ofta värjer sig, antagligen på basis av vissa mindre extravaganta arbetsuppgifter. I sin helhet är det ändå ett bra yrke som kan bjuda på många unika, krävande och utvecklande arbetsuppgifter.
Något som dock aldrig kändes grådaskigt eller trist var beskärning och jag hade förmånen att jobba med en väldigt kunnig och driven arborist från vilken jag sög åt mig så mycket kunskap och erfarenhet som möjligt av. Jag började långsamt inse vilket enormt kunskapsdjup som finns inom trädgård, allt ifrån kunskap om lignoser, och perenner, deras ståndortskrav, olika beskärningstekniker för respektive växt. Även jordens mikrobiologi och olika jordarter som i sin tur påverkar växter på unika sätt och skapar växtbetingelser för växter med kraftigt olika överlevnadstekniker, stresstrateger, konkurrensstrateger o.s.v.
Plötsligt insåg jag hur lite jag kunde och hur svårt trädgård kan vara och vilken onyanserad och enkel bild branschen i stort hade på yrket. Det handlade inte om växter eller själva utemiljön i första hand, det handlade om som så mycket annat idag om vinstmaximering och att använda så billig personal som möjligt, på bekostnad av utemiljön och växterna i den. Snart insåg jag även att chefer på högre nivå ofta var människor utan utbildning inom trädgård men som förstod hur vinstmaximering fungerar, vilket var en upptäckt delvis färgad av förargelse.
Det var i denna veva som jag av en slump halkade in på en yrkeshögskoleutbildning på Trädgårdsakademin. Det var inte en trädgårdsmästarutbildning, men den hade en bredd som inte trädgårdsmästarutbildningar har och verkade ligga precis rätt i tiden. Fortfarande trött på det filosofiska valde jag att söka, blev antagen och fullföljde utbildningen och är nu nyexaminerad arbetsledare inom grönyteförvaltning. Det var helt enkelt inte bara jag som hade insett kunskaps- och kompetensbristen i branschen, denna utbildning var ett direkt svar på denna och ett försök att öka utbildningsnivån i en bransch som törstar efter kompetent och kunnig personal.
Utbildningen var en riktig ögonöppnare, dels kunskapsmässigt men också att branschen inte enbart består av skötsel och underhåll i park- eller bostadsmiljö. Även stadsplanering är inkluderat, där forskare framställer program där man med hjälp av träds habitus kan på det teoretiska a prioristadiet planera planteringar för att hämma oönskade luftströmmar. Det är såklart alltid skötseln som i slutändan bevarar utemiljön och tråkigt nog är det troligtvis den mest försummade delen av utemiljöbranschen, i alla fall som jag upplevt det i Stockholmsområdet.
Detta är också en aspekt som sporrat mig att stanna kvar och arbeta inom branschen, det finns så mycket utrymme för förbättring. En stor del av denna tror jag ligger i att få upp ögonen hos beställare och entreprenörer för värdet av en vacker och välskött utemiljö, vilket har ökat det senaste decenniet med bland annat högre kunskapskrav på anställda. Men också att beställare ställer högre krav och inte drar sig för att vitesbelägga entreprenörer som missköter sig och bidrar till en eftersatt utemiljö.
Förhoppningsvis kommer det att skapas ett utrymme för entreprenörer med högre kvalitets- och servicekänsla, där beställare är villiga att betala lite extra för att få en nivå på utemiljön som vi faktiskt borde ha.
Wathier Lindgren, Förman Green Landscaping
Fakta
Namn: Wathier Lindgren
Ålder: 32 år
Jobbar som: förman på Green Landscaping
Bosatt: Enskede i Stockholm
Favoritväxt: Pinus Sylvestris
Utbildning: filosofi vid Stockholms Universitet och arbetsledning vid Trädgårdsakademin
Drömjobbet: arbetsledning för finplanering och skötselkyrkogård
LinkedIn: https://www.linkedin.com/in/wathier-lindgren-4bb203123/

Låt det blomma – det är vår!
När vi nu är i maj har våren kommit till hela vårt avlånga land. Låt dig inspireras av olika kombinationer med lökväxter så kan du måla med hela färgskalan. […]

Varför blir det inte som jag hade tänkt mig?
Förväntningar på växter och trädgårdsodling […]

Hållbar marksanering – för grön återanvändning av marken
I en perfekt värld går all mark att återställa till sin forna glans, men så är det tyvärr inte (ännu). Det finns markområden som inte kan återanvändas helt utan vidare, men en överraskande stor andel kan faktiskt saneras och bli säker att bygga på […]

Synliggör underhållsbehovet
Underhållsskulden pratades det mycket om redan för 15 år sedan. Det vi redan då visste är att när proppen åker ur flaskan kommer det att välla fram allt möjligt […]

Låt årsklockan styra kyrkogårdsarbetet
Vad är en årsklocka? Det är ett systematiserat schema för arbetsuppgifterna, hur omfattande de är och när de utförs under arbetsåret […]

Grönyteskötsel förädlar anstalter
Svenska anstalter har stor potential att utveckla park och trädgård till attraktiva anläggningar. Klienter erbjuds meningsfull sysselsättning och följer övergripande och levande strategier för utformningen genom enskilda skötselinsatser […]

Använd en elektrisk kistsänkare – spara ryggarna och klara arbetsmiljökraven
Det är dags att prata klarspråk om en viktig vardagsfråga som handlar både om etik och arbetsmiljö. Vid kistgravsättning har vi fem olika möjligheter att sänka kistan […]

Se upp med rasrisken vid återfyllning efter kistgravsättning
Många tror att risken för ras är över när graven är grävd och stämpad, men i själva verket kan den vara som störst vid återfyllningen […]

Restaurering av våtmark – så här går det till
Anläggning, restaurering och underhåll av våtmark är av stor vikt för en levande natur med biologisk mångfald, vilket gagnar oss allihopa, såväl människor som djur. […]

Förändringar i Arbetsmiljöreglerna 2025
Vi på Acama har anpassat våra säkerhetskurser och kursmaterialen enligt det nya regelverket för 2025 […]

Är effektivisering rätt väg att gå?
Kyrkogårdens kärnuppdrag är att begrava de döda och hålla begravningsplatserna i ordnat och värdigt skick. Tror du att det är vårt kärnuppdrag som drar det mesta av våra resurser? […]

Hur hanterar vi dagvattenanläggningar? Dålig skötsel driver upp kostnaderna
Dagvatten, det vatten som rinner av från mark, tak och vägar vid regn eller snösmältning, kan innehålla farliga föroreningar och orsaka stora problem om det inte hanteras rätt […]

Nu när allt ska vara grönt – borde det väl också gälla industrifastigheterna?
Förvaltning av industrifastigheter kräver ett långsiktigt tänk och ett fokus på underhåll och förbättringar av befintliga system […]

Ett år på kyrkogården
Följ med under ett års arbete på våra kyrkogårdar i Solberga pastorat […]

Den överskattade gräsmattan
En gräsmatta ska man bara ha. Och finns det en gräsmatta när man flyttar in i ett hus med trädgård får den ofta vara kvar. Så man börjar gödsla, vattna och klippa.. […]

Julrosor ger hopp om våren
Julrosor som blommar innan det mesta annat är exklusiva men förvånansvärt tacksamma. Trots att vädret kan skifta mellan snö och mildväder så klarar de av strapatserna […]

Vi måste börja jobba smartare
Begravningsavgiften är dyr som den är. Så är det dags igen. Kostnaderna ökar utan att vara kopplade till något effektivitetsmått […]

Digitalisering för effektivare vinterväghållning
Med långa vintrar och snabba väderomslag ställs höga krav på att hålla vägarna säkra och framkomliga, samtidigt som kostnader och miljöpåverkan måste hållas under kontroll […]

Tio trender inom vinterväghållning
Vintern närmar sig med stormsteg och därmed med största sannolikhet även oväder, snökaos och halka. […]

Det finns annat än gräsmatta
Den älskade gräsmattan fyller våra parker, oräkneliga rondeller och även minsta lilla plätt i staden. Men den visar sig vara lika bra för den biologiska mångfalden som en öken, eller ibland till och med sämre. […]

Designa en ätbar trädgård
Ibland får jag frågan om jag kan designa en trädgård med så mycket ätbart jag bara kan få in. Det är en rolig utmaning som också ligger i tiden […]

Är arbetet med den eviga vilans platser värdefullt?
Är begravningsväsendet inte tillräckligt viktigt för att få tillgång till att bygga ut begravningsplatserna, rimligt avståndsmässigt och med rimliga markförhållanden? […]