
Jag har deltagit i många produktionsplaneringar under åren och också i många kalkyleringar med syftet att effektivisera och minska kostnaderna för utomhusarbeten. Ofta ser jag då att förvaltningarna har en mångordig skötselplan med mål och ambitioner som ska uppfyllas. Vissa uppgifter är lagstadgade, andra styrs av policy och vissa är frivilliga. Skötselplanen är också ofta översatt till en så kallad årsklocka som visar vad som ska göras när, hur och var, kopplat till mängder och frekvenser. Denna plan styr sedan bemanningen och egenkontrollen för det kommande året.
Problemet är att många skötselplaner och årsklockor är mer teoretiska än praktiskt genomförbara. Ofta stämmer årsklockan inte överens med skötselplanen, och de angivna frekvenserna är mer en ambition än en miniminivå, eftersom bemanningen inte räcker till för att utföra alla uppgifter fullt ut. Politiken eller förvaltningsledningen är inte alltid medvetna om detta, eftersom de inte har detaljkunskap om det praktiska arbetet eller vilka moment som verkligen ingår i en arbetsuppgift. De ser inte heller de utmaningar trädgårdsmästarna ställs inför vid utförandet.
Det är heller inte alltid trädgårdsmästarna har varit med och utformat skötselplanen eller årsklockan. Ibland känner de sig inte alls delaktiga i planeringen utan mer som om deras åsikter inte räknas. Detta är sorgligt, eftersom deras kunskaper om växtval, ståndort, beskärning, vattningsbehov och andra tips och tricks är där de verkliga möjligheterna till besparingar och effektiviseringar ligger.
En bra årsklocka bör utformas tillsammans med fältpersonalen och arbetsledningen och motsvara en lägsta godtagbar standard som vi också behöver resurssätta med personal, maskiner och fordon. I årsklockans rullande schema samordnas olika moment som av logistiska skäl behöver utföras samtidigt. Ett väl genomfört arbete genererar också bra idéer om hur vi kan göra saker annorlunda och ifrågasättanden om varför vi inte tänkt på detta tidigare. Orsaken till detta är att vi alla har olika pusselbitar till lösningen men inte tidigare har satt oss ner och pusslat ihop dem, kanske på grund av osäkerhet. Ibland är det också yrkesroller, revirtänkande, prestige eller bara brist på tid som hindrat detta.
Det är värt att ta sig tid att göra detta även i lågkonjunktur och besparingstider. Det är då vi verkligen behöver tänka utanför boxen och ”trolla med knäna” för att få budgeten och bemanningen att räcka till för det som behövs mest. Då gäller det att se möjligheterna på fältet, inte att göra ambitiösa planer som bara samlar damm i något digitalt utrymme.
På 1990-talet fanns också sådana planer som samlade damm i bortglömda pärmar. Delaktighet och nytänkande var viktigt även då. Att respektera varandras yrkeskunskaper och ha inblick i varandras arbeten var också en ledstjärna redan då, och det gav bra resultat. På den tiden var avståndet mellan kontor och fält mindre, och fler i ledningen hade både teoretiska och praktiska yrkeskunskaper.
Det är dags att vi lär oss av historien och låter trädgårdsmästarna få mer inflytande över det praktiska arbetets utförande. Deras expertis är nyckeln till en mer effektiv och kostnadseffektiv förvaltning av våra utemiljöer.
Claes-Anders Malmberg, VD Acama AB
Med mer än 30 år i branschen och ett mycket omfattande nätverk bistår han kommuner, kommunala fastighetsbolag och kyrkogårdsförvaltningar med rådgivning, utbildningar, genomlysningar och driftkalkyleringar.

Den personliga graven
Varför speglar inte fler gravar den som vilar där? Jag tror att det finns så mycket historia, tradition och att man inte vill sticka ut. En grav ska vara neutral och smälta in.. […]

Utmaningar med avvattning – bakfall och igensatta brunnar
Vilken fantastisk sommar vi har haft –
som gjord för att dra på sig regnstället och gummistövlarna och spana vattenflöden på fastigheten/-erna.. […]

Lär känna de 100 vanligaste växterna
Klicka här för att anmäla dig! Livesänd webbkurs om de 100 vanligaste växterna:Datum: 23 oktober, 25 november 2025 Vill du bli säkrare i din växtkännedom? Den här heldagskursen ger dig grundläggande kunskaper om de 100

20 tillbud på en arbetsolycka – därför måste vi prata mer om riskerna i utemiljöarbetet
Det går tjugo tillbud på en olycka – men bara två rapporteras. Med nya arbetsmiljöregler 2025 blir det tydligt att riskerna i utemiljöarbete måste tas på allvar. Läs om tillbud, belastningsskador och vägen mot ett hållbart arbetsliv. […]

Passa på att besöka en park eller trädgård i sensommartider
Det är härligt att botanisera i parker och upptäcka fina kombinationer. För hur roligt det än är att surfa runt och kolla fina bilder på nätet så är det inte i närheten lika givande som när vi kan se och känna med alla sinnena.. […]

Känner vi varandras arbetsvardag?
Vi behöver prova-på-dagar varje år Oavsett om du jobbar ute eller inne, och oavsett var du står på karriärstegen, är det värdefullt att bredda sitt kunnande och sin erfarenhet. Förståelsen för varandras arbeten är nyckeln

Låt det blomma – det är vår!
När vi nu är i maj har våren kommit till hela vårt avlånga land. Låt dig inspireras av olika kombinationer med lökväxter så kan du måla med hela färgskalan. […]

Varför blir det inte som jag hade tänkt mig?
Förväntningar på växter och trädgårdsodling […]

Hållbar marksanering – för grön återanvändning av marken
I en perfekt värld går all mark att återställa till sin forna glans, men så är det tyvärr inte (ännu). Det finns markområden som inte kan återanvändas helt utan vidare, men en överraskande stor andel kan faktiskt saneras och bli säker att bygga på […]

Synliggör underhållsbehovet
Underhållsskulden pratades det mycket om redan för 15 år sedan. Det vi redan då visste är att när proppen åker ur flaskan kommer det att välla fram allt möjligt […]

Låt årsklockan styra kyrkogårdsarbetet
Vad är en årsklocka? Det är ett systematiserat schema för arbetsuppgifterna, hur omfattande de är och när de utförs under arbetsåret […]

Grönyteskötsel förädlar anstalter
Svenska anstalter har stor potential att utveckla park och trädgård till attraktiva anläggningar. Klienter erbjuds meningsfull sysselsättning och följer övergripande och levande strategier för utformningen genom enskilda skötselinsatser […]

Använd en elektrisk kistsänkare – spara ryggarna och klara arbetsmiljökraven
Det är dags att prata klarspråk om en viktig vardagsfråga som handlar både om etik och arbetsmiljö. Vid kistgravsättning har vi fem olika möjligheter att sänka kistan […]

Se upp med rasrisken vid återfyllning efter kistgravsättning
Många tror att risken för ras är över när graven är grävd och stämpad, men i själva verket kan den vara som störst vid återfyllningen […]

Restaurering av våtmark – så här går det till
Anläggning, restaurering och underhåll av våtmark är av stor vikt för en levande natur med biologisk mångfald, vilket gagnar oss allihopa, såväl människor som djur. […]

Förändringar i Arbetsmiljöreglerna 2025
Vi på Acama har anpassat våra säkerhetskurser och kursmaterialen enligt det nya regelverket för 2025 […]

Är effektivisering rätt väg att gå?
Kyrkogårdens kärnuppdrag är att begrava de döda och hålla begravningsplatserna i ordnat och värdigt skick. Tror du att det är vårt kärnuppdrag som drar det mesta av våra resurser? […]

Hur hanterar vi dagvattenanläggningar? Dålig skötsel driver upp kostnaderna
Dagvatten, det vatten som rinner av från mark, tak och vägar vid regn eller snösmältning, kan innehålla farliga föroreningar och orsaka stora problem om det inte hanteras rätt […]

Nu när allt ska vara grönt – borde det väl också gälla industrifastigheterna?
Förvaltning av industrifastigheter kräver ett långsiktigt tänk och ett fokus på underhåll och förbättringar av befintliga system […]

Ett år på kyrkogården
Följ med under ett års arbete på våra kyrkogårdar i Solberga pastorat […]

Den överskattade gräsmattan
En gräsmatta ska man bara ha. Och finns det en gräsmatta när man flyttar in i ett hus med trädgård får den ofta vara kvar. Så man börjar gödsla, vattna och klippa.. […]

Grundläggande växtkunskap
Växtkunskap på en grundläggande nivå med skötselinriktning: olika typer av växter – träd, buskar, perenner, annueller, lökar och knölar – hur de fungerar biologiskt, varför dom heter som dom gör, hur en känner igen dom, var dom trivs och hur dom sköts. […]