Utan rätt lutning måste vi stämpa.
Tänk dig att ni gräver i en två-filig väg och det finns grönytor intill den filen där ni ska gräva. Ni som är med och gräver vet förstås att vi måste ha en tillräcklig lutning på schaktet åt båda sidorna, men det är lätt att vi ”improviserar”.
Tillräcklig lutning är 15-20 grader och då blir det mer massor att gräva upp. Jämfört med om vi släntar lite mindre. Intill grönytan är det inte svårt att låta det luta tillräckligt, men utåt vägens mitt är det en helt annan sak.
Om vi släntlutar som man ska blir det till att stänga av vägen. Vi får göra en tillfällig trafikomledning. Framkomligheten för bilisterna minskar. Och desto mer asfalt, förstärkningslager och obundet bärlager vi måste ta bort, desto dyrare och mer tidskrävande blir återställningen.
De flesta förvaltningarna har idag ingen egen kassett eller släde för stämpning. När det ska till en stödkonstruktion hyr vi in både kassett och montering/ demontering. Det är bara det att stämpning är dyrt och mycket tidskrävande. Enklast blir att göra som vi alltid gjort. Vi gräver försiktigt och släntar så mycket det går, där det går.
Så vad är det vi gör med våra ”improviserade lösningar? Hur mycket ökar olycksrisken? Även om det går bra idag finns mycket som talar för att olyckan kan komma med förödande kraft.
En m3 schaktmassa väger ca. 1600 kg. När raset kommer har det ofta föregåtts av rörelser i eller ovanför schaktet. En spricka bildas. Kanske kommer en tung lastbil körandes i den öppna körfilen. Vibrationerna får marken att skaka.
Vi är på frostfritt djup ett par meter under ytan och jobbar med rörläggning eller utsättning. Sidan mot trafiken ger vika för att lutningen är närmast obefintlig.
Oftast blir det ”bara” ett mindre ras. Är det bara stövlarna som sitter fast kanske jag kan få ut fötterna och hämta nya stövlar på förrådet. Värre är att sitta fast till midjan och inte kunna ta sig loss själv. Trycket mot benen blir enormt och tiden är knapp.
Först i svåra situationer anmäls ett inträffat olyckstillbud. Vid mindre ras håller man hellre tyst och jobbar vidare. Det går ungefär 20 tillbud på en arbetsolycka men många ”små ras” blir inte anmälda vare sig till arbetsledning eller arbetsmiljöverk. Vi som jobbar i schaktet tänker att det är vårt eget fel. Vi var nog inte tillräckligt försiktiga.
Egentligen är det ju tvärtom. Ingen seriös arbetsgivare vill att vi tar onödiga risker. För så är det tyvärr, att gräva och schakta innebär stora risker för både maskinförarna och spadisarna.
Claes-Anders Malmberg, VD Acama AB
