Utemiljön runt våra fastigheter bör vara tilltalande, men också praktisk för de boende. Fönster får inte försvinna bakom stora buskar och belysningen i området ska både lysa upp och skapa trygghet. Om de boende känner trivsel och trygghet i sin utemiljö så minskar problem med skadegörelse och vandalisering och den positiva utevistelsen ökar.
Att ett område inte är utformat med tanke på det sätt som det används är tyvärr vanligt. Ibland beror det på att omgivningen förändrats över tid, och ibland på mindre genomtänkta anläggningar.
En aldrig så vacker miljö kommer automatiskt att bli förstörd av genvägar om det är enklaste sättet att snabbt komma från port till parkering. Ska man bara ge upp inför genvägarna eller ska man kämpa emot? Genvägarna är ju ett tecken på att något inte fungerar så att kämpa emot och tvinga bort flödet med stora stenblock, betongsuggor, plank och liknande kan lätt bli en strid som är svår att vinna. Om det inte är direkt trafikfarligt att behålla genvägen så bör man nog överväga att låta den vara kvar och göra den officiell. Kanske kan det till och med bli ett lyft för miljön, när man tar bort gångvägar som inte används och gör nya där de verkligen behövs och trafikeras.
Utemiljön bör också vara lättskött och praktisk för den personal som ska arbeta där. Om miljön är svårskött så blir skötselkostnaderna onödigt höga och det kan rentav vara farligt att sköta området. Gräsklippning i slänter är ett typiskt skötselobjekt som är både onödig och ofta farlig. Idag finns det släntklippare som kan lösa problemet, om man inte vill/kan göra en mer underhållsfri plantering med till exempel marktäckande buskar. Små planteringar som knappt syns från fönstren är alltför vanligt, istället för ett par rejäla planteringar som kan utgöra blickfång både uppifrån och när man rör sig i området. En annan vanlig syn är mycket små gräs- eller stenlagda ytor, gärna med ett par tre stolpar i. Såna ytor tar alldeles för lång tid att sköta och tillför inte heller något utseendemässigt.
Vi kan spara mycket tid och pengar på att inventera våra utemiljöer och göra upp planer för underhåll och förbättringsåtgärder. Om vi har ett bra grepp om nuvarande status är det betydligt lättare att bestämma vad som behöver göras och i vilken ordning. Då kan vi också planera in kommande underhållsåtgärder i årsarbetsplanen så att de verkligen blir av. Om vi inte tidsplanerar underhållsåtgärderna så kommer de att skjutas på framtiden till förmån för den dagliga verksamheten eftersom den där ”tid över” aldrig kommer att inträffa. Framför allt kommer flera personer aldrig att få tid över samtidigt. Våra organisationer är så slimmade idag att god planering är en förutsättning för att vi ska lyckas få tid både för den dagliga verksamheten, för planerat underhåll och för akuta åtgärder. Vi behöver samarbeta och kanske bilda tillfälliga arbetslag som någon/några dagar i veckan periodvis arbetar med underhållsarbete och förbättringsåtgärder. Om man planerar sitt underhåll har man också större möjligheter att hitta material och åtgärder som verkligen kan lyfta området. Kanske är det dags att titta på nyare material som kan underlätta? En enkel förbättringsåtgärd som snabbt ger effekt är till exempel hårdgjorda fogar i stenläggning som inte slits av daglig användning, till exempel under bänkar och vid cykelställ. Det finns också många intressanta, miljövänliga träkompositer och kiselbehandlat trä med vatten- och smutsavstötande egenskaper som minskar skötselbehovet. Ta dig tiden att tänka nytt, det lönar sig i längden.
När det så är dags att göra nyanläggningar är det lätt att förföras av vackra ritningar och tjusiga miljöbilder, men som beställare är det viktigt att vi har klart för oss vad vi vill ha och vad vi kommer att få. Kommer den färdiga anläggningen att motsvara våra förväntningar på en lättskött och hållbar utemiljö? Att den egna personalen redan från början är med i utvecklingsarbetet ger oss värdefull information om vad som kommer att fungera skötselmässigt på platsen, och vi får en mer genomtänkt anläggning eftersom den är granskad utifrån flera vinklar. Vi kan redan från början planera in var vi kan köra med arbetsfordon och maskiner, att det finns vattenutkast och eluttag på rätt ställen. Hur mycket av arbetet kan vi göra själva? Det kanske lönar sig att ta in en underentreprenör för gräsklippningen medan vi själva gör nyanläggningen eller större underhållsarbeten? Och när det är klart, glöm inte uppföljningen. Blev det som vi tänkt? Fungerar det som vi ville? Att följa upp större åtgärder missar vi ofta, kanske på grund av tidsbrist men också på grund av att uppföljningen inte planeras in från början. Uppföljningen är en chans att se och rätta till misstag, och att ta lärdom inför nästa projekt så att vi till slut får den hållbara och funktionella utemiljö vi vill ha.
Ingela Gudmundsson – Hortorama
