
Gräset står ofta för mer än 25% av parkens budget och i yttre fastighetsskötsel är likadant. Mycket pengar kostar inte minst det kortklippta gräset. Och det har blivit fler kortklippta ytor i många städer och tätorter. Inte minst för att byggherrarna idag vaktar noga på att maximera sina byggrätter. Och vem vill betala för att klipps kort runt om den egna fastigheten? Men högt gräs intill den egna tomten är inte vidare populärt och medan det fanns pengar i parkens kassa fick maskinerna rulla och gå så mycket det bara gick.
Men fler och fler förvaltningar inser att det vare sig är miljövänligt eller ekonomiskt försvarbart att kortklippa hundratals hektar i en medelstor stad. Många kortklipper närmre tusen hektar, alltså en miljon kvadratmeter. Och det är många arbets- och maskintimmar som går åt till att klippa varannan vecka.
Räknar man på 0 hektar och 15 klippningar går det cirka 300 timmar till den körbara klippningen och med puts var tredje gång blir det 100 timmars putsning också. Kostnaden blir ungefär 2,50 kr/m2/år fördelat på 200.000 kr maskinklippning och 50.000 kr puts. Bara i bränsle dricker klipparen runt 1.200-1.500 liter för att klara maskinklippningen. Stora resurser och stor klimatpåverkan.
Robotiseringen har kommit långt på gräsklipparsidan och ger numera möjligheter både på kyrkogårdar, fastighetsytor och finparker. Inte minst om robotarna tas in för natten och sätts ut på morgnarna. Under tiden kan skötselpersonalen utföra annat arbete. Då har man övervakning och minimerar risken för skadegörelse. Det behövs då lite fler robotar på ytorna men det betalar sig.
Ta en total gräsyta på 20.000 m2 som finklipps kontinuerligt så tar det ungefär 4 år för att investeringen ska betala sig. Man sparar i princip in både maskinklipp och puts men får i gengäld utsättnings- och insättningtid och initialt också kabelläggning. Det sista är på väg att försvinna och inom något år väntas robotarna följa GPS-positioner istället. Robotar spar in ungefär två säsongsanställda på dessa 20.000 m2 klippning
Högväxande gräs och blomsteräng då? Det är absolut ett alternativ. Minst miljöpåverkan och mest stimulering av ekosystemet får man med gammaldags slåtter av ängsmarker. Slåttra, låt ligga och fröa av sig och samla upp efteråt. Eventuellt med en efterslåtter också om tillväxten är stark. Det kostar eftersom det är arbetsintensivt. En snittkostnad är runt 2 kr/m2 och år.
Äng växer på mager jord och vill man bara spara pengar så är det enda man gör att släppa upp gräshöjden. Då är det slaghackning som gäller. Slaghackning går långsammare än rotorklippning, särskilt på trängre och hinderförsedda ytor så räknat på miljöpåverkan går det ganska mycket bränsle ändå. Ungefärlig kostnad är 0,30-0,40 kr/gång och slaghackar gör man 2-5 ggr på ett år.
Så det finns många möjligheter att ställa om grässkötseln till mer kostnadseffektiva och miljövänliga arbetssätt. Men gör gärna en bra kalkyl på alternativen och glöm inte att konsekvensbeskrivning är viktigt så att högre chefer i organisationen förstår vad som ger mest pang för pengarna. Besparingskraven duggar tätt i höst och vinter och kortklippa gräs är absolut en frivillig uppgift i kommunernas parkskötsel. Dags att tänka om och skapa hållbara förutsättningar och skona miljön.
Claes-Anders Malmberg, VD, Acama AB

Låt det blomma – det är vår!
När vi nu är i maj har våren kommit till hela vårt avlånga land. Låt dig inspireras av olika kombinationer med lökväxter så kan du måla med hela färgskalan. […]

Varför blir det inte som jag hade tänkt mig?
Förväntningar på växter och trädgårdsodling […]

Hållbar marksanering – för grön återanvändning av marken
I en perfekt värld går all mark att återställa till sin forna glans, men så är det tyvärr inte (ännu). Det finns markområden som inte kan återanvändas helt utan vidare, men en överraskande stor andel kan faktiskt saneras och bli säker att bygga på […]

Synliggör underhållsbehovet
Underhållsskulden pratades det mycket om redan för 15 år sedan. Det vi redan då visste är att när proppen åker ur flaskan kommer det att välla fram allt möjligt […]

Låt årsklockan styra kyrkogårdsarbetet
Vad är en årsklocka? Det är ett systematiserat schema för arbetsuppgifterna, hur omfattande de är och när de utförs under arbetsåret […]

Grönyteskötsel förädlar anstalter
Svenska anstalter har stor potential att utveckla park och trädgård till attraktiva anläggningar. Klienter erbjuds meningsfull sysselsättning och följer övergripande och levande strategier för utformningen genom enskilda skötselinsatser […]

Använd en elektrisk kistsänkare – spara ryggarna och klara arbetsmiljökraven
Det är dags att prata klarspråk om en viktig vardagsfråga som handlar både om etik och arbetsmiljö. Vid kistgravsättning har vi fem olika möjligheter att sänka kistan […]

Se upp med rasrisken vid återfyllning efter kistgravsättning
Många tror att risken för ras är över när graven är grävd och stämpad, men i själva verket kan den vara som störst vid återfyllningen […]

Restaurering av våtmark – så här går det till
Anläggning, restaurering och underhåll av våtmark är av stor vikt för en levande natur med biologisk mångfald, vilket gagnar oss allihopa, såväl människor som djur. […]

Förändringar i Arbetsmiljöreglerna 2025
Vi på Acama har anpassat våra säkerhetskurser och kursmaterialen enligt det nya regelverket för 2025 […]

Är effektivisering rätt väg att gå?
Kyrkogårdens kärnuppdrag är att begrava de döda och hålla begravningsplatserna i ordnat och värdigt skick. Tror du att det är vårt kärnuppdrag som drar det mesta av våra resurser? […]

Hur hanterar vi dagvattenanläggningar? Dålig skötsel driver upp kostnaderna
Dagvatten, det vatten som rinner av från mark, tak och vägar vid regn eller snösmältning, kan innehålla farliga föroreningar och orsaka stora problem om det inte hanteras rätt […]

Nu när allt ska vara grönt – borde det väl också gälla industrifastigheterna?
Förvaltning av industrifastigheter kräver ett långsiktigt tänk och ett fokus på underhåll och förbättringar av befintliga system […]

Ett år på kyrkogården
Följ med under ett års arbete på våra kyrkogårdar i Solberga pastorat […]

Den överskattade gräsmattan
En gräsmatta ska man bara ha. Och finns det en gräsmatta när man flyttar in i ett hus med trädgård får den ofta vara kvar. Så man börjar gödsla, vattna och klippa.. […]

Julrosor ger hopp om våren
Julrosor som blommar innan det mesta annat är exklusiva men förvånansvärt tacksamma. Trots att vädret kan skifta mellan snö och mildväder så klarar de av strapatserna […]

Vi måste börja jobba smartare
Begravningsavgiften är dyr som den är. Så är det dags igen. Kostnaderna ökar utan att vara kopplade till något effektivitetsmått […]

Digitalisering för effektivare vinterväghållning
Med långa vintrar och snabba väderomslag ställs höga krav på att hålla vägarna säkra och framkomliga, samtidigt som kostnader och miljöpåverkan måste hållas under kontroll […]

Tio trender inom vinterväghållning
Vintern närmar sig med stormsteg och därmed med största sannolikhet även oväder, snökaos och halka. […]

Det finns annat än gräsmatta
Den älskade gräsmattan fyller våra parker, oräkneliga rondeller och även minsta lilla plätt i staden. Men den visar sig vara lika bra för den biologiska mångfalden som en öken, eller ibland till och med sämre. […]

Designa en ätbar trädgård
Ibland får jag frågan om jag kan designa en trädgård med så mycket ätbart jag bara kan få in. Det är en rolig utmaning som också ligger i tiden […]

Är arbetet med den eviga vilans platser värdefullt?
Är begravningsväsendet inte tillräckligt viktigt för att få tillgång till att bygga ut begravningsplatserna, rimligt avståndsmässigt och med rimliga markförhållanden? […]