Gräset står ofta för mer än 25% av parkens budget och i yttre fastighetsskötsel är likadant. Mycket pengar kostar inte minst det kortklippta gräset. Och det har blivit fler kortklippta ytor i många städer och tätorter. Inte minst för att byggherrarna idag vaktar noga på att maximera sina byggrätter. Och vem vill betala för att klipps kort runt om den egna fastigheten? Men högt gräs intill den egna tomten är inte vidare populärt och medan det fanns pengar i parkens kassa fick maskinerna rulla och gå så mycket det bara gick.
Men fler och fler förvaltningar inser att det vare sig är miljövänligt eller ekonomiskt försvarbart att kortklippa hundratals hektar i en medelstor stad. Många kortklipper närmre tusen hektar, alltså en miljon kvadratmeter. Och det är många arbets- och maskintimmar som går åt till att klippa varannan vecka.
Räknar man på 0 hektar och 15 klippningar går det cirka 300 timmar till den körbara klippningen och med puts var tredje gång blir det 100 timmars putsning också. Kostnaden blir ungefär 2,50 kr/m2/år fördelat på 200.000 kr maskinklippning och 50.000 kr puts. Bara i bränsle dricker klipparen runt 1.200-1.500 liter för att klara maskinklippningen. Stora resurser och stor klimatpåverkan.
Robotiseringen har kommit långt på gräsklipparsidan och ger numera möjligheter både på kyrkogårdar, fastighetsytor och finparker. Inte minst om robotarna tas in för natten och sätts ut på morgnarna. Under tiden kan skötselpersonalen utföra annat arbete. Då har man övervakning och minimerar risken för skadegörelse. Det behövs då lite fler robotar på ytorna men det betalar sig.
Ta en total gräsyta på 20.000 m2 som finklipps kontinuerligt så tar det ungefär 4 år för att investeringen ska betala sig. Man sparar i princip in både maskinklipp och puts men får i gengäld utsättnings- och insättningtid och initialt också kabelläggning. Det sista är på väg att försvinna och inom något år väntas robotarna följa GPS-positioner istället. Robotar spar in ungefär två säsongsanställda på dessa 20.000 m2 klippning
Högväxande gräs och blomsteräng då? Det är absolut ett alternativ. Minst miljöpåverkan och mest stimulering av ekosystemet får man med gammaldags slåtter av ängsmarker. Slåttra, låt ligga och fröa av sig och samla upp efteråt. Eventuellt med en efterslåtter också om tillväxten är stark. Det kostar eftersom det är arbetsintensivt. En snittkostnad är runt 2 kr/m2 och år.
Äng växer på mager jord och vill man bara spara pengar så är det enda man gör att släppa upp gräshöjden. Då är det slaghackning som gäller. Slaghackning går långsammare än rotorklippning, särskilt på trängre och hinderförsedda ytor så räknat på miljöpåverkan går det ganska mycket bränsle ändå. Ungefärlig kostnad är 0,30-0,40 kr/gång och slaghackar gör man 2-5 ggr på ett år.
Så det finns många möjligheter att ställa om grässkötseln till mer kostnadseffektiva och miljövänliga arbetssätt. Men gör gärna en bra kalkyl på alternativen och glöm inte att konsekvensbeskrivning är viktigt så att högre chefer i organisationen förstår vad som ger mest pang för pengarna. Besparingskraven duggar tätt i höst och vinter och kortklippa gräs är absolut en frivillig uppgift i kommunernas parkskötsel. Dags att tänka om och skapa hållbara förutsättningar och skona miljön.
Claes-Anders Malmberg, VD, Acama AB
