Med jord upp till armbågarna och handskar som skydd mot nässlor, möter jag ofta kommentarer om det underbara livet utomhus. Människor avundas trädgårdsmästarjobbet och ser det som en dröm. Att vara trädgårdsmästare, det är en dröm men jag har insett att branschen är mer komplex än förväntat och behöver diskuteras.
Utmaningarna inom offentlig utemiljöskötsel är betydande. Beslut om resurshantering och kompetenskrav måste tas vid varje steg. För att skapa hållbara urbana miljöer krävs förmågan att förutse utvecklingen inom den urbana kontexten. Frågor om hur växtval påverkar och huruvida arkitektoniska visioner förverkligas är av avgörande betydelse.
För företag som ansvarar för skötseln är det en utmaning att anpassa sig till områdets storlek och karaktär. Många gånger tar det flera år att bli bekant med området, men organisatoriska förändringar och förlusten av uppdrag är ständigt närvarande risker. Kortsiktigt tänkande styr skötseln, vilket gör det svårt att skapa långsiktiga skötselplaner. Vissa nödvändiga åtgärder försummas, och skötseln styrs ofta av budgetbegränsningar snarare än optimalt underhåll.
I skötselbranschen uppstår svårigheter med att behålla personal med lämplig kompetens. Särskilt under vintern krävs snöröjning och reparation av maskiner, vilket gör att personalen som är anställd året runt kanske saknar trädgårdsrelaterad kompetens. Detta påverkar direkt förmågan att utföra fackmässig skötsel. I arbetslaget kan det ibland bara vara en person med året-runt-anställning och inte sällan är det samma person som leder det dagliga arbetet.
Chefer inom skötselbranschen saknar ibland nödvändig grön kompetens. Förståelse för biologisk mångfald, växtmaterial och effektiva skötselåtgärder saknas ofta på chefsplanet. Detta påverkar direkt genomförandet av skötselplaner och resulterar i suboptimala resultat.
Hösten 2022 började jag på en ny spetskompetensutbildning vid Hermods Yrkeshögskola i Stockholm. Green Urban Developer/Grön stadsutvecklare är en distansutbildning för de med bakgrund som trädgårdsmästare eller inom stadsplanering. Utbildningen omfattar ämnen som ekosystemtjänster, markbyggnad, miljökunskap, stadsgrönska och urbana odlingar, samt entreprenadjuridik, ekonomi och kommunikation.
I klassen fanns det en mångfald av yrkesbakgrunder, men något vi kom att prata och diskutera vid flertalet tillfällen var att vi ofta upplever kunskapsglapp mellan olika aktörer som berörs av de urbana utemiljöerna. Att lyfta just skötselbranschens utmaningar blev alltmer angeläget för mig att göra. Det är många därute som sliter hårt för att vårda de miljöer som nyttjas och upplevs av invånare och besökare varje dag.
Det skulle behövas förutsättningar att kunna ha ett långt tidsperspektiv både för de som äger utemiljöerna och för de som utför driftskötseln av dem. Jag tror detta skulle öka chanserna att det blir en gynnsammare utveckling på utemiljöerna och möjliggöra en mer effektiv driftskötsel. Man skulle också minska risken för green wasting och kunna hushålla och mobilisera resurser på ett annat sätt.
Mitt hjärta brinner för de gröna urbana rummen. Det gör ont att se hur det byggs upp en skötselskuld som inte gynnar dem som äger miljöerna, de som utför driftskötseln eller de som nyttjar miljöerna. Jag hoppas att det kan ske förändringar i branschen och att de aktörer som är involverade i stadens gröna rum kan få chansen att arbeta annorlunda.
Elin Moberg – Green Urban Developer
Fakta
Namn: Elin Moberg
Ålder: 37
Bor: Linköping, stadsdel Ryd.
Titel: Green Urban Developer
Bakgrund: Trädgårdsmästare sedan examen på trädgårdsmästarprogrammet via Högskolan i Gävle 2011. Arbetat med skötsel av offentliga utemiljöer sedan första sommarjobbet, bland annat på kyrkogårdar, miljöer kring hyreshus, sjukhus och skolor.
Linkedin: https://www.linkedin.com/in/elin-moberg-9704501a5/?locale=sv_SE