
Är växtbäddarna redo för att ge växterna livskraft under lång tid? Eller har anläggningen sådana brister att beställaren borde säga; – stopp och belägg, gör om och gör rätt. Det är tyvärr inte ovanligt i en tid med många markanläggningar, ofta i förtätade miljöer och en ständig tids- och prispress. Låt mig ta några citat från deltagarna på vår kurs ”Växtbädden i fokus”:
- ” -När jag som beställare påtalar och berättar om hur växtbädden ska byggas så tycker E att B är jobbig och att det tar längre tid att bygga/fördyrar mm”. ”
- ”- Hur får man projektledaren vid anläggning att förstå vikten av en ordentligt anlagd växtbädd? Vem kollar, har de som besiktar rätt kompetens?”
- ”- En utmaning är att få till en bra kommunikation/dokumentation mellan projektfas och driftfas. Hur vet vi vad vi får? En del projektledare som inte alltid prioriterar ”det gröna i det de bygger” eller kanske inte respekterar växtdelen av projektet. Svårt att sedan på besiktning avgöra om det är rätt byggt, eller avgöra hur rotogräsfri jorden är. Vi vet inte alltid vad vi får är väl det jag tänker”.
- ” -Som projektör är det en utmaning att få koll på befintlig jords förutsättningar, jordanalyser saknas oftast. Det blir därför svårt att beskriva en renovering av befintlig växtbädd.”
- ”-Som projektör: Att driftpersonal till de anläggningar vi projekterar inte är öppna för nya idéer och sätt att sköta anläggningen på”.
- ”-Att kompetensen hos driftpersonalen inte tas till vara i början på projekt, kommunikationen brister mellan arkitekt, projektör och drift. Det finns dåligt med ekonomiska medel för att renovera en växtbädd, kostnaden läggs på driften”.

Är det så att vi inte tillräckligt värderar vikten av att växtbädden måste få kosta i arbete och material om växterna vi planterar i bädden både ska kunna etablera sig och vara livskraftiga under hela den tänkta livstiden, den tid som anges i komponentavskrivningarna. En vanlig ”bokföringslivstid” är 20 år, d v s 5% värdeminskning/avskrivning per år. Då går det inte an att anläggningen är undermålig. Och det är väldigt sant som sägs ovan att vi inte alltid vet vad vi får när anläggningen är färdig. Vems fel det är spelar mindre roll än vad vi behöver göra för att vända utvecklingen.
Att följa AMA Anläggnings regelverk för fackmässigt utförande borde vara en självklarhet, liksom att låta en kompetent besiktningsperson kvalitetssäkra materialleveranser och utförande. Lika viktigt är att få med driften tidigt i projektet och att både projektör och DoU-ansvariga förmår att samskapa fram nya anläggningar. Samverkan skapar förståelse och gränsöverskridande samskapande öppnar nya möjligheter för både projektverksamheten och driften.
Men det är inte bara vid nyanläggning växtbäddarna behöver stöttning och uppmärksamhet. Här kommer några fler citat från verkligheten:
- ”-Undermålig garantiskötsel där rensning sker först inför besiktning och ogräset har fått fäste, likaså icke ogräsfri jord vid plantering som kräver intensiv skötsel. Kompakta jordar är svårrensade och svårvattnade.”
- ”-Växter hinner inte etablera sig under garantitiden (trots att det är 2 år), antingen blir de nedtrampade eller så klarar de det ändå inte, de klarar inte av att breda ut sig. Växtbädden blir hård. Svårt att få tillräcklig bevattning. Problem med ogräs från början till slut. Bristande skötsel under garantitiden”.
- ”-Många kyrkogårdar där vattentillgången är minimal och att vi bara besöker varje kyrkogård 1 dag/v under säsong.”
- ”-Ett annat problem vid t.ex. skolor och andra offentliga platser är att man får problem med att man inte låter växtbäddarna vara ifred utan går/förstör mm. En undran är om det kan finnas något “trevligt” och effektivt inspringningsskydd?

Växternas etablering behöver ges mycket mer fokus och är ett typiskt exempel där både projektören och driftpersonalen behöver tänka i nya banor. Ogräs i växtbäddarna är mycket tidskrävande att rensa, ibland helt hopplöst. En kvalitetssäkrad slutbesiktning, tydlighet kring vem som har etableringsansvaret och anslag som tillåter etableringen att kosta, är förutsättningen för att vi med trovärdighet ska kunna säga att anläggningen är ”färdig”. Här har många beställare en hemläxa att göra. Det är vanligt att vi inte avsätter pengar till etableringen och ”låtsar som ingenting” när problemen dyker upp.
En annan jätteutmaning är när det blir dags att renovera växtbäddarna.
- ”-Problem vid renovering när det ligger t.ex. markduk och täckback. Hur gödslar man bäst en plantering som är täckt av täckbark?”
- ”-En annan stor svårighet är att när vi renoverar växtbäddar med etablerade träd. Det är nästintill omöjligt att få något att ta sig under dessa, trots att vi vattnar extra mycket!”
- ”-Vid renovering av växtbäddar. Hur man får bort rotogräs som ligger vid kantstenar, brunnar o dyl. Samt om man har kvar några befintliga växter med dito problem. Har många gånger funnit olika rotogräs som ligger under kantsten och ikring brunnar som medför en hel del handgrävning.”
- ”-Underhålla växtbädden utan att behöva byta ut den. Strukturförbättring. Vad gör vi med ”kasserad” växtbädd?”
Renovering av växtbäddar kräver framförhållning, ekonomiska resurser och ”kreativt tänkande” för bästa resultat. Men det är väl värt den tid och som pengar det kostar om anläggningen som sådan är kulturhistoriskt eller grönstrategiskt värdefull. Vi kan inte förvänta oss att växtbäddar i förtätade, hårt trafik- eller miljömässigt belastade miljöer ska klara den tänkta livslängden utan att genomgå en ”halvtidsrenovering”. 20 år är en mycket lång tidsrymd under utsatta förhållanden och då dyker frågan om reinvestering upp.
Ett krångligt ord som egentligen betyder ” investering som syftar till att ersätta förbrukat realkapital”. Och när halva livstiden gått är det mer än sant att en hel del av anläggningens ”realkapital” har gått förlorat. Om vi inte renoverar är alternativet ofta att göra en helt ny anläggning och dessa kostnader måste vägas mot varandra i ett längre tidsperspektiv. Hur mycket livstidsförlänger vi anläggningen med om vi satsar på en renovering?
Det finns mycket att tillägga om utmaningarna när det gäller att förnya växtbäddarna. Vår kurs Växtbädden i Fokus går in på djupet i ämnet.
Claes-Anders Malmberg, VD Acama AB

Varför blir det inte som jag hade tänkt mig?
Förväntningar på växter och trädgårdsodling […]

Hållbar marksanering – för grön återanvändning av marken
I en perfekt värld går all mark att återställa till sin forna glans, men så är det tyvärr inte (ännu). Det finns markområden som inte kan återanvändas helt utan vidare, men en överraskande stor andel kan faktiskt saneras och bli säker att bygga på […]

Synliggör underhållsbehovet
Underhållsskulden pratades det mycket om redan för 15 år sedan. Det vi redan då visste är att när proppen åker ur flaskan kommer det att välla fram allt möjligt […]

Låt årsklockan styra kyrkogårdsarbetet
Vad är en årsklocka? Det är ett systematiserat schema för arbetsuppgifterna, hur omfattande de är och när de utförs under arbetsåret […]

Grönyteskötsel förädlar anstalter
Svenska anstalter har stor potential att utveckla park och trädgård till attraktiva anläggningar. Klienter erbjuds meningsfull sysselsättning och följer övergripande och levande strategier för utformningen genom enskilda skötselinsatser […]

Använd en elektrisk kistsänkare – spara ryggarna och klara arbetsmiljökraven
Det är dags att prata klarspråk om en viktig vardagsfråga som handlar både om etik och arbetsmiljö. Vid kistgravsättning har vi fem olika möjligheter att sänka kistan […]

Se upp med rasrisken vid återfyllning efter kistgravsättning
Många tror att risken för ras är över när graven är grävd och stämpad, men i själva verket kan den vara som störst vid återfyllningen […]

Restaurering av våtmark – så här går det till
Anläggning, restaurering och underhåll av våtmark är av stor vikt för en levande natur med biologisk mångfald, vilket gagnar oss allihopa, såväl människor som djur. […]

Förändringar i Arbetsmiljöreglerna 2025
Vi på Acama har anpassat våra säkerhetskurser och kursmaterialen enligt det nya regelverket för 2025 […]

Är effektivisering rätt väg att gå?
Kyrkogårdens kärnuppdrag är att begrava de döda och hålla begravningsplatserna i ordnat och värdigt skick. Tror du att det är vårt kärnuppdrag som drar det mesta av våra resurser? […]

Hur hanterar vi dagvattenanläggningar? Dålig skötsel driver upp kostnaderna
Dagvatten, det vatten som rinner av från mark, tak och vägar vid regn eller snösmältning, kan innehålla farliga föroreningar och orsaka stora problem om det inte hanteras rätt […]

Nu när allt ska vara grönt – borde det väl också gälla industrifastigheterna?
Förvaltning av industrifastigheter kräver ett långsiktigt tänk och ett fokus på underhåll och förbättringar av befintliga system […]

Ett år på kyrkogården
Följ med under ett års arbete på våra kyrkogårdar i Solberga pastorat […]

Den överskattade gräsmattan
En gräsmatta ska man bara ha. Och finns det en gräsmatta när man flyttar in i ett hus med trädgård får den ofta vara kvar. Så man börjar gödsla, vattna och klippa.. […]

Julrosor ger hopp om våren
Julrosor som blommar innan det mesta annat är exklusiva men förvånansvärt tacksamma. Trots att vädret kan skifta mellan snö och mildväder så klarar de av strapatserna […]

Vi måste börja jobba smartare
Begravningsavgiften är dyr som den är. Så är det dags igen. Kostnaderna ökar utan att vara kopplade till något effektivitetsmått […]

Digitalisering för effektivare vinterväghållning
Med långa vintrar och snabba väderomslag ställs höga krav på att hålla vägarna säkra och framkomliga, samtidigt som kostnader och miljöpåverkan måste hållas under kontroll […]

Tio trender inom vinterväghållning
Vintern närmar sig med stormsteg och därmed med största sannolikhet även oväder, snökaos och halka. […]

Det finns annat än gräsmatta
Den älskade gräsmattan fyller våra parker, oräkneliga rondeller och även minsta lilla plätt i staden. Men den visar sig vara lika bra för den biologiska mångfalden som en öken, eller ibland till och med sämre. […]

Designa en ätbar trädgård
Ibland får jag frågan om jag kan designa en trädgård med så mycket ätbart jag bara kan få in. Det är en rolig utmaning som också ligger i tiden […]

Är arbetet med den eviga vilans platser värdefullt?
Är begravningsväsendet inte tillräckligt viktigt för att få tillgång till att bygga ut begravningsplatserna, rimligt avståndsmässigt och med rimliga markförhållanden? […]

När utomstående medverkar i kistgravsättningen – vi behöver bättre förståelse för vad det innebär i praktiken
Det blir allt vanligare att andra än förvaltningens personal deltar vid kistgravsättningar. Detta gäller främst gravsättningar för andra trossamfund än Svenska kyrkan. […]