
När jag växte upp älskade jag att vara hos mormor, sätta palettbladssticklingar i vatten och se hur glaset fylldes av livsstarka rötter. Jag minns även hur vi provade att doppa sticklingar av samma sort i potatismjöl och sedan rakt ner i en jordfylld kruka. Det lyckades varje gång (som jag minns det). Jag tyckte att mormor hade magiska fingrar. Tänk om jag då hade vetat att detta pyssel skulle gå lite hand i hand med vad jag pysslar med idag…
Det gröna har när jag tänker efter funnits med på ett eller annat sätt under alla år, under varje steg fram tills där jag är idag. Efter mycket funderande, viss beslutsångest och en dos prestationsångest sökte jag 2001 in på SLU:s utbildning för Landskapsingenjör. Jag minns att det var en viss förvirring över vad som var vad och över att försöka hålla isär begreppen landskapsarkitekt, trädgårdsingenjör, hortonom och landskapsingenjör. Jag malde de där informationspapprena avigt och rätt flera gånger och till sist bestämde jag mig och lyckades komma in.
Jag är fortfarande, 16 år senare, väldigt glad över de tre år jag hade förmånen att få tillbringa på SLU:s vackra Alnarp i Skåne med intressanta kurser, föreläsningar, exkursioner och kursare. Jag kan fortfarande känna att vi fick en ganska bred grund att stå på samtidigt som man inser att källan till kunskap är oändlig. Nyfikenheten att lära nytt är en del av yrket och livet. Nya tankar och begrepp som dyker upp i branschen gör att yrket aldrig blir tråkigt.
När jag tog examen som nybakad landskapsingenjör 2004 var titeln fortfarande ganska okänd. Vid jobbsökande fick man lusläsa platsannonser som kunde heta allt från trädgårdstekniker, trädgårdsmästare, arbetande förman, parkingenjör, projekteringsingenjör etc. Ibland visste kanske inte arbetsgivaren själv vad man exakt sökte eller behövde.
Jag har vid ett par tillfällen, lite på chansning, tackat ja till anställningar med lite vag beskrivning och har sedan varit med och utveckla dem. Något som i tanken t.ex. kunde börja som arbetande förman visade sig förändras till projektledare och ansvarig för det gröna efter många, långa och intressanta diskussioner med arbetsgivaren. De har varit några av de mest inspirerande och intressanta delarna i mitt yrkesliv hittills – att få vara med och utveckla, göra skillnad och göra nytta även den dag någon annan tar vid.
Jag har nog sett det som en del av mitt yrkesmässiga ”uppdrag” att informera och föra ut nyttan med landskapsingenjörer i organisationer och företag. Varför inte få med det gröna på ett professionellt och tekniskt sätt redan från projektens början, istället för att lägga energi och resurser på att försöka ”jaga ifatt” med omöjliga skötselinsatser när projekten och eventuella missar och anläggningsbekymmer redan är gjorda? Jag tror många av oss i branschen har exempel på detta men jag vill ändå tänka att för varje gång vi lyckas, så drar vi grönyte-tänket en aning mer åt rätt håll. Det borde bli lika självklart med kompletta handlingar, tekniska utförliga beskrivningar, upphandlingar, bygghandlingar, relationshandlingar, riktiga (gröna) besiktningar och skötselbeskrivningar som i byggbranschen? I den lilla tårtbit av Sverige som jag ser är det inte alltid så fullt ut, men jag tycker ändå att jag ser en positiv skillnad under åren.
En fråga som jag också brinner för är vikten och nyttan av utbildade yrkesarbetare på det gröna. Därmed menar jag inte att alla som håller i en kratta måste ha en grön utbildning, men jag kan se nyttan av att ha någon på varje område/ i varje skötselgrupp (beroende på hur organisationen ser ut) som har någon typ av grön utbildning och/eller lång och god erfarenhet. Jag tror att detta kan förenkla för rätt insats – vid rätt tid – på rätt plats och en god dialog och gott samarbete mellan ute och inne.
Liselott Ericsson, Landskapsingenjör, Vidingehem
Fakta
Liselott Ericsson tog examen som landskapsingenjör på SLU Alnarp 2004. Hon har efter det bl.a. jobbat som ansvarig för drift i kommunal förvaltning, som projekteringsingenjör med gröna projekt på teknisk förvaltning och som projektör på konsultföretag. Sedan 2013 jobbar hon med drift, utveckling och nyproduktion på Vidingehem.

Den personliga graven
Varför speglar inte fler gravar den som vilar där? Jag tror att det finns så mycket historia, tradition och att man inte vill sticka ut. En grav ska vara neutral och smälta in.. […]

Utmaningar med avvattning – bakfall och igensatta brunnar
Vilken fantastisk sommar vi har haft –
som gjord för att dra på sig regnstället och gummistövlarna och spana vattenflöden på fastigheten/-erna.. […]

Lär känna de 100 vanligaste växterna
Klicka här för att anmäla dig! Livesänd webbkurs om de 100 vanligaste växterna:Datum: 23 oktober, 25 november 2025 Vill du bli säkrare i din växtkännedom? Den här heldagskursen ger dig grundläggande kunskaper om de 100

20 tillbud på en arbetsolycka – därför måste vi prata mer om riskerna i utemiljöarbetet
Det går tjugo tillbud på en olycka – men bara två rapporteras. Med nya arbetsmiljöregler 2025 blir det tydligt att riskerna i utemiljöarbete måste tas på allvar. Läs om tillbud, belastningsskador och vägen mot ett hållbart arbetsliv. […]

Passa på att besöka en park eller trädgård i sensommartider
Det är härligt att botanisera i parker och upptäcka fina kombinationer. För hur roligt det än är att surfa runt och kolla fina bilder på nätet så är det inte i närheten lika givande som när vi kan se och känna med alla sinnena.. […]

Känner vi varandras arbetsvardag?
Vi behöver prova-på-dagar varje år Oavsett om du jobbar ute eller inne, och oavsett var du står på karriärstegen, är det värdefullt att bredda sitt kunnande och sin erfarenhet. Förståelsen för varandras arbeten är nyckeln

Låt det blomma – det är vår!
När vi nu är i maj har våren kommit till hela vårt avlånga land. Låt dig inspireras av olika kombinationer med lökväxter så kan du måla med hela färgskalan. […]

Varför blir det inte som jag hade tänkt mig?
Förväntningar på växter och trädgårdsodling […]

Hållbar marksanering – för grön återanvändning av marken
I en perfekt värld går all mark att återställa till sin forna glans, men så är det tyvärr inte (ännu). Det finns markområden som inte kan återanvändas helt utan vidare, men en överraskande stor andel kan faktiskt saneras och bli säker att bygga på […]

Synliggör underhållsbehovet
Underhållsskulden pratades det mycket om redan för 15 år sedan. Det vi redan då visste är att när proppen åker ur flaskan kommer det att välla fram allt möjligt […]

Låt årsklockan styra kyrkogårdsarbetet
Vad är en årsklocka? Det är ett systematiserat schema för arbetsuppgifterna, hur omfattande de är och när de utförs under arbetsåret […]

Grönyteskötsel förädlar anstalter
Svenska anstalter har stor potential att utveckla park och trädgård till attraktiva anläggningar. Klienter erbjuds meningsfull sysselsättning och följer övergripande och levande strategier för utformningen genom enskilda skötselinsatser […]

Använd en elektrisk kistsänkare – spara ryggarna och klara arbetsmiljökraven
Det är dags att prata klarspråk om en viktig vardagsfråga som handlar både om etik och arbetsmiljö. Vid kistgravsättning har vi fem olika möjligheter att sänka kistan […]

Se upp med rasrisken vid återfyllning efter kistgravsättning
Många tror att risken för ras är över när graven är grävd och stämpad, men i själva verket kan den vara som störst vid återfyllningen […]

Restaurering av våtmark – så här går det till
Anläggning, restaurering och underhåll av våtmark är av stor vikt för en levande natur med biologisk mångfald, vilket gagnar oss allihopa, såväl människor som djur. […]

Förändringar i Arbetsmiljöreglerna 2025
Vi på Acama har anpassat våra säkerhetskurser och kursmaterialen enligt det nya regelverket för 2025 […]

Är effektivisering rätt väg att gå?
Kyrkogårdens kärnuppdrag är att begrava de döda och hålla begravningsplatserna i ordnat och värdigt skick. Tror du att det är vårt kärnuppdrag som drar det mesta av våra resurser? […]

Hur hanterar vi dagvattenanläggningar? Dålig skötsel driver upp kostnaderna
Dagvatten, det vatten som rinner av från mark, tak och vägar vid regn eller snösmältning, kan innehålla farliga föroreningar och orsaka stora problem om det inte hanteras rätt […]

Nu när allt ska vara grönt – borde det väl också gälla industrifastigheterna?
Förvaltning av industrifastigheter kräver ett långsiktigt tänk och ett fokus på underhåll och förbättringar av befintliga system […]

Ett år på kyrkogården
Följ med under ett års arbete på våra kyrkogårdar i Solberga pastorat […]

Den överskattade gräsmattan
En gräsmatta ska man bara ha. Och finns det en gräsmatta när man flyttar in i ett hus med trädgård får den ofta vara kvar. Så man börjar gödsla, vattna och klippa.. […]

Grundläggande växtkunskap
Växtkunskap på en grundläggande nivå med skötselinriktning: olika typer av växter – träd, buskar, perenner, annueller, lökar och knölar – hur de fungerar biologiskt, varför dom heter som dom gör, hur en känner igen dom, var dom trivs och hur dom sköts. […]