Uppgiften att bevara kulturarvet innebär förstås en väsentlig inskränkning i möjligheten att göra kyrkogårdarna driftvänliga. Och det märks i kostnaden, en kvadratmeter kyrkogård kostar ungefär lika mycket i drift och underhåll som en botanisk trädgård. Även om ekonomin idag är säkrad genom begravningsavgiften och det inte ställs effektiviseringskrav på samma sätt som i t ex kommunernas park och naturverksamhet, är det viktigt för framtiden att bedriva en rationell drift.
En viktig faktor i sammanhanget är att begravningshuvudmännen inte alltid har fastställt en Lägsta Godtagbara Standard för drift och underhåll och därigenom vet man inte riktigt vilken nivå som ska upprätthållas. Det är inte heller säkert att man bedriver en likvärdig verksamhet på alla kyrkogårdar inom huvudmannens område. Lägg till att ett antal begravningshuvudmän inte har en tydlig produktionsplan för drift och underhåll och därmed saknar kunskap om vad den egentliga kostnaden är för ex planteringar och gräsmattor. Utan produktionsplan är det förstås också svårt att få fram korrekta nyckeltal.

Helt bortsett från DoU-kostnaden blir ända frågan om rationell drift också en arbetstidsåtgångsfråga. Använder vi personalens tid på bästa sätt? Och vilket ”pang” får vi egentligen för allt skötselarbete som utförs? Och uppfyller vi olika krav som ställs på våra utemiljöer utifrån t ex Plan- och Bygglagen och annan lagstiftning? Både för att göra kyrkogårdarna driftvänliga, säkerställa funktionalitet och tillgänglighet är det av stort värde att utarbeta en checklista för utemiljöerna. Sådana checklistor har utarbetats i många allmännyttiga fastighetsbolag och kommunala parkförvaltningar för att nytillkommande anläggningar ska fungera optimalt och bestående anläggningar vid renovering ska anpassas för behoven.
I checklistorna har man vanligen med följande avsnitt; Vegetationsytor (gräs, buskar/häckar, träd, perenner, rosor, lökväxter, naturmark), Hårdgjorda ytor (asfalt, betong, natursten, grus, trä, trappor/ramper), Vatten (fontäner, dammar och dagvattenhantering), Markutrustning (soffor/bänkar/bord, papperskorgar, staket/räcken, skyltar mm) samt Belysning (belysningsstolpar och armaturer). För församlingsfastigheter med lekplatser bör också dessa inkluderas, Lekplatser (grundläggande krav, lekutrustning, fallskydd mm). Exempel på utformningen av checklista finns längst ner i artikeln.
Ofta kombineras dessa checklistor med riktlinjer och instruktioner för arbetsgången när det gäller markinvesteringar eftersom dessa många gånger annars lätt förändras och fördyras. Typiska avsnitt i sådana riktlinjer är Arbetsgången (beslutsfas, initieringsfas, genomförandefas och utvärderingsfas), Ekonomi (kalkyl, fakturor, attest, budgetuppföljning och komponentavskrivningar), samt Dokumentation (projektplan, tidplan mm).
Här följer bilder på utformningen av checklista för driftvänliga utemiljöer:








Claes-Anders Malmberg, VD Acama AB

ACAMAs VD Claes-Anders Malmberg erbjuder hjälp-till-självhjälpsinsatser till egen-regi verksamheter i två grundläggande stödpaket, insikt och verktyg.
Insikt innebär inläsning på den aktuella verksamhetens egna styrdokument och upplevda utmaningar, samt genomförande av en livesänd workshop kring dessa utmaningar och tänkbara handlingsalternativ. Detta kan kompletteras med digitala uppföljningsmöten.
Verktyg innebär att ACAMA tillhandahåller genomlysande verktyg i form av mallar, kalkyler och ett under projektet löpande konsultstöd med digital miniworkshop i samband med inläsning, fysisk uppstartsdag på plats med alla berörda, digitala uppföljningsmöten och efter att verksamheten har kommit igenom de genomlysande verktygen och informationsinsamlingen gör Claes-Anders en analys och preliminär slutrapport. Denna diskuteras vid ett andra digitalt uppföljningsmöte, varefter en slutrapport författas av Claes-Anders och presenteras för verksamheten vid ett digitalt slutmöte.
För mer information, hör av er till maria@acama.se

Idéträdgårdarna: Framtiden
Det är slutet av april och under veckan har vi elever i klass Träd Z sågat, målat, slipat, snickrat och borrat på vårt slutprojekt.. […]

Med inspiration från naturen
I alla tider har våra trädgårdar mer eller mindre inspirerats från naturen.. […]

Köp: Grundläggande växtkunskap
En kurs i grundläggande växtkunskap med Malin Augustsson, trädgårdsmästare och trädgårdsdesigner, som tidigare har varit en livesänd kurs. […]

Återkommande drift och oregelbundet underhåll
Varför känns vissa delar av gata, park och kyrkogård som ständig vardag, medan andra plötsligt blir stora, dyra och svårstyrda frågor? […]

Skapa säkra och inspirerande utemiljöer
Att arbeta med grönska i offentlig miljö innebär ofta att möta naturens komplexa mångfald. […]

Med naturen som arbetskamrat
När man arbetat så länge med naturen att man nästan kan förutse vad den ska göra härnäst, då blir varje dag både enklare och mer fascinerande.. […]

De dödas stad – Père-Lachaise i Paris
För Parisarna är Père-Lachaise inte bara en plats för sorg och död – det är en oas, ett grönt hjärta i staden. […]

Säkert handhavande i vardagen
Många risker uppstår inte i det ovanliga, utan i det som görs varje dag. […]

När naturen tar kommandot
Det finns en särskild frihet i trädgårdsmästarens arbete som få yrken kommer i närheten av.. […]

Säsongsplanteringar som lyfter platsen
Säsongsplanteringar i offentlig miljö gör mer än att skapa färg. De påverkar hur vi upplever en plats.. […]

Vad krävs för att upphandla rätt till kyrkogården?
Det är något särskilt med upphandlingar i kyrkogårdsverksamheten.. […]

Gröna bostadsgårdar – där livet, klimatet och människorna möts
I skuggan av ett träd, vid kanten av en regnbädd, i en odlingslåda som plötsligt blev en samtalsplats.. […]

Kyrkogårdens brytningstid
Under februari och mars befinner sig kyrkogården i ett märkligt mellanrum.. […]

Den osynliga tiden i park och trädgård
Det är något särskilt med den sena vintern i parkmiljöer.. […]

När bina tystnar förändras ekosystemen
När bina tystnar förändras inte bara ljudbilden i trädgården – hela ekosystem skakar.. […]

Annuella planteringar
Kursen ger en djupare förståelse för hur ettåriga växter och planteringar kan planeras, etableras och skötas för att uppnå hög kvalitet och långvarig blomsterprakt.. […]

Grön framtid trots tuffa tider
De senaste åren har skakat om stora delar av samhället, och utemiljöbranschen är inget undantag.. […]

Fältpersonalen vill göra ett bra jobb men planeringen halkar efter
Viljan att göra ett bra jobb finns där. Stoltheten i yrket finns där. Ansvarskänslan finns där. Det som ofta brister är inte engagemanget, utan förutsättningarna.. […]

Se upp med giftiga växter i våra utemiljöer
Att vara medveten om giftiga växter är inte bara en botanikfråga, det är en fråga om omsorg, ansvar och omtanke för dem som vistas i våra gröna miljöer.. […]

Arbetsvardagen förändras när kyrkogården blir digital
Kyrkogården förblir en plats av stillhet. Men bakom kulissen rör sig arbetet snabbare än någonsin – och vi som arbetar där står mitt i en utveckling som kommer forma framtidens förvaltning i många år framöver. […]

Underhållsskulden som smyger sig på – varför kommunerna måste agera nu
Underhållsskulden försvinner inte av sig själv. Men den går att stoppa – och långsamt arbeta tillbaka.. […]

Värdefulla vintergröna växter
En trädgård i balans behöver struktur och form året om.. […]
