Att förstå och förvalta kallmurade stenmurar

Stilla och stabila ligger de där- stenmurarna.

I stora delar av Sverige är de ett självklart element i landskapet och det kanske främst är där vi noterar dem. Det är många gånger svårt att sätta ålder på en stenmur, bara genom att titta på hur den är byggd då sättet att bygga murar utgår ifrån tillgängliga stenar och tekniken varit liknande under lång tid. I förståelsen av stenmurar går det att lägga in många olika dimensioner. Ju mer kunskap en samlar om dem går det att bygga en bredare förståelse kring murens tillblivelse och också förstå hur den behöver förvaltas.

Sten

Vilken typ av sten som används kan säga mycket om en mur. Med blicken går det att lära sig se om det är rundade stenar som visar på att det är fältsten som använts, alltså sten som formats mjuk av inlandsisen och som senare plockats ur marken för att röja fram mer lättarbetad odlingsmark. Eller om det är sten med färskare, hårda kanter som visar på senare tiders sprängsten. Eller om det finns avlånga märken efter borrhål. Beroende på hur jämna hålen är, avståndet dem emellan och dess djup går det att lära sig att se om de använts för att spränga isär stenen med krut eller endast för att spräcka stenen med kilar.

Kartor

I förståelsen av stenmurar är det väldigt intressant att tänka tvärvetenskapligt. Genom att få viss kunskap från olika fält går det att utöka sin förståelse om stenmurarna och sätta dem i större sammanhang. En möjlig väg in är den rika skatt med historiska kartor som finns tillgängliga digitalt. Dessa kartor kan också vara det enklaste sättet att datera stenmurar. Om en är väldigt ovan kan det vara svårt att orientera sig i dessa skatter, men genom att börja i modernaste satellitbilderna och leta sig bakåt genom flygfotografier och äldre kartor kan det gå att följa många murar till deras tillblivelse.

När det kommer till kyrkogårdar finns det ofta daterade kartor som kan visa på olika utvidgningar. Det kan också finnas skriftliga källor som berättar om anläggning eller underhåll av kyrkogårdsmuren. På många platser delades det årliga underhållet av kyrkogårdsmuren upp mellan församlingsborna som blev ålagda att underhålla sin del.

Kallmurade stenmurar blir ofta en fysisk länk mellan dåtid och nutid genom att vara beständiga element i landskapet. De kan också på ett diskret men väldigt pedagogiskt sätt synliggöra uppdelning av markanvändning och vittna om strävsamt och skickligt hantverk.

Äskhults by i norra Halland är ett exempel på en fantastisk kulturmiljö med en oskiftad by som bevarats och restaurerats med stor kunskap och flit under många år. Där har kartorna noggrant gåtts igenom och tolkats för att kunna göra trovärdiga rekonstruktioner och restaureringar. På en karta går det att se ett märke där kartritaren utgått ifrån, vilket visar var i landskapet denne person stått när kartorna mättes ut och platsen går att hitta än i vår tid.

På Äskhults by och många andra platser kan stenmurarna bli en fysisk länk mellan kartor som ritades för flera hundra år sedan och den miljö vi möter idag. I och med att stenmurar är ett beständigt element i landskapet så kan de fylla i kartornas linjer över markgränser och ägogränser på ett pedagogiskt sätt. Det går också att se på vissa äldre kartor var odlingsrösen var placerade och på yngre kartor går det att se att de är borttagna och nya sträckningar av stenmurar har lagts.

Syfte

Ett annat område som går att grotta ner sig i är vilket syfte muren uppfördes eller har brukats för. En spännande typ av mur är fägator där stenmurar låg på var sida av en väg där djuren kunde vallas från gårdarna ut till utmarken där de betade för att hålla djuren borta från åker och äng. Under 1800- och 1900-talet skedde stora förändringar i jordbruket.

Gårdar skiftades och många små tegar slogs ihop till större, sammanhängande odlingsmark. Samtidigt utvecklades maskiner och metoder för att brukar jorden och stenar kunde röjas djupare i marken för att förbättra åkermarken. Alla förändringar förde med sig att det byggdes otroligt mycket stenmurar kring åkermark och även äldre murar fylldes på för att svälja mängden sten.

Det förekommer också stenmurar i rikare miljöer med bearbetad sten. I slotts- eller herrgårdsmiljöer kan det förekomma sten som brutits i lokala stenbrott på platsen eller som fraktats med båt från avlägsna stenbrott med just den stentypen som efterfrågades på grund av färg, möjlighet att bearbeta eller status. I dessa miljöer var stenmurarna en del av en arkitektonisk skapelse och många gånger kan de vara länkar som binder ihop de byggda miljöerna med de planterade och odlade.

Biologisk mångfald

Det finns också en omfattande biologisk mångfald knutna till stenmurar så till den grad att stenmurar med en sida gränsande till jordbruksmark automatiskt lyder under det generella biotopskyddet i Miljöbalken (1998:808), 7 kapitlet 11 §. Stenmurar är ett enkelt definierbart objekt i landskapet som skall skyddas och kräver tillstånd från länsstyrelsen för förändringar. Stenmurarna är en del i en biotop som gör att många arter knuts till den och nyttjar den som livsmiljö, boplats, spridningsväg eller skydd och övervintringsplats. Nyttodjur som nyckelpigor, spindlar, rovsteklar och humlor kan vara knutna till stenmurar och intill stenmuren är det ofta torrt och varmt, vilket gynnar en variation av örter som växer intill. Fåglar kan använda stenmurar för boplats eller vid häckningsperioden och ödlor och ormar kan övervintra intill stenmurar.

Kunskap

Medvetenhet, skicklighet och slit är ord som följer mig när jag rör mig i kallmurade miljöer. När vi blir medvetna om varför en stenmur anlades, när i tid den gjordes och i vilket sammanhang upplever jag att det är svårt att bortse ifrån den. Den framträder som fägator eller gränsmarkeringar i landskapet och i skogen eller som funktionellt eller estetiskt element i trädgårdar.  

När en arbetar med underhåll av stenmurar är det bra att ha en grundläggande förståelse för de biologiska värdena kring stenmurar. En solbelyst bred stenmur i ett odlingslandskap kan hysa många arter som också kan variera över året vilket kan påverka vilken tid det är lämpligt att arbeta med muren. Andra murar kan ha betydligt lägre biologisk aktivitet knuten till sig och är inte lika känsliga och det är viktigt att kunna toka den specifika muren för att göra en rimlig bedömning.

När vi blir nyfikna på dessa konstruktioner kan också lusten att vårda dem väckas. Under de senaste åren har flera utbildningsinsatser startats för att öka kunskapen kring arbetet med att underhålla, restaurera och anlägga kallmurade stenmurar.

Kurser

En satsning på utbildningar kring kallmurade stenmurar drivs av Gunnebo slott och Trädgårdar i Mölndal utanför Göteborg. Under 2025 har den första omgången av yh-kursen Stenmurar – underhåll, restaurering och anläggning (50 yh-poäng) sjösatts och 25 studerande har börjat fördjupa sina kunskaper om kallmurade stenmurar under ledning av lärarna Joakim Lilja och Knut-Steffen Knutsen som båda har mångårig erfarenhet av stenmursarbeten. Nu är anmälningarna öppna inför nästa års omgång och det går att läsa mer på https://www.gunneboakademi.se/stenmurar eller kontakta mig på annie.nilsson@ankdammen.eu.

Annie Nilsson, kursansvarig. Byggnads- och trädgårdsantikvarie, Blekinge stenkonservering AB. https://www.ankdammen.eu/