Rätt renovering ger resultat även på längre sikt

I min hemkommun renoverades förra året en torgyta i centralorten. En yta som det visade sig skulle bli en i princip enda stor lekyta. Genom hela ytan går en lång orm i gjuten gummigranulat som binder samman området. Cirka två veckor efter att torget öppnat noterade jag en skada i ormens granulat; på ett ställe hade det eldats och på ett annat ställe hade det gröpts ur en bit i granulaten. Vandalisering så centralt är väl inga konstigheter tänkte jag och tiden gick.

Flera besök med egna barn och två år senare är fortfarande samma skador kvar. När lekplatsen kostat omkring fem miljoner kronor så känns ett sådant fel onödigt. Det är givetvis inte enda stället det här problemet finns på. Jag har sett det näst intill dagligen de senaste åren och problematiken är i princip densamma oavsett om det gäller lekytor, bostadsområden eller offentliga planteringar; det verkar finnas mer pengar till investering än drift och underhåll.

Det är som ni vet ingen nyhet att det ser ut så här och som Pauline Bjuhr visar i sitt inlägg på Gröna Trender ”Jaha, behövde det skötas också?” kan det bero på flera saker. Det är en aning paradoxalt när det samtidigt finns väldigt mycket kunskap och normer kring hur man borde utföra de här delarna på rätt sätt och att det ändå inte fungerar.

Min aspekt i det här är att anlägga rätt sett till den budget man har, inte bara i investering utan det som kommer därefter. Det låter så simpelt, men någonstans tar man nu det för givet att saker och ting löser sig utan att prata om och förtydliga just det simpla.

Anlägger man en orm i gummigranulat så får man utgå att man måste reparera den vid ett par tillfällen per år. Finns inte den möjligheten kanske det är bättre att välja ett annat material, eller för den delen backa bandet till formgivningen av ytan för att ändra redan där.

De exempel som fungerat bäst sett till min erfarenhet är de mindre projekten där få inblandade parter respekterar varandras kompetenser och behov. Vi utför till exempel just nu en innergårdsrenovering åt en bostadsrättsförening i Stockholm. Där är vi tre-fyra personer på byggmöten. Föreningen är väldigt tydliga med hur de och deras brukare vill använda ytan och hur mycket resurser de har att sköta den framöver, medan vi är tydliga med vilka material man kan välja för att nå dessa mål. Kommunikation och tillförlit skulle man nog kunna sammanfatta det.

Det är såklart mer komplicerat när det är större projektgrupper med fler parametrar igång samtidigt, men om inte annat är det nog en poäng i att undersöka vad som får dessa mindre grupper att fungera mer friktionsfritt och enligt min erfarenhet med bättre resultat.

Ibland finns inte alltid den gröna kompetensen eller intresset hos de som sitter med i aktuella projektgrupper, det är då ännu mer angeläget att vi som besitter just kompetens och intresse för utemiljö bistår med detta när vi har möjlighet. Så att rätt investering ger gott resultat för brukarna av utemiljön, även på längre sikt.

Oskar Berg, landskapsingenjör och ägare till Berg&Landskap AB