Arbetet i våra utemiljöer är farligare än man tror. Att vara parkarbetare, gatuarbetare, kyrkogårdsarbetare eller fastighetsskötare innebär bl. a att utsättas för en mängd vardagsrisker i samband med användning av arbetsutrustning. 50% av arbetsuppgifterna utförs med någon typ av fordon som servicebil, traktor, grävmaskin, lastmaskin, truck eller liknande. Runt 75% av arbetet sker också med någon typ av maskin, allt ifrån grästrimmer, lövblås, åkgräsklippare, jordfräs, skylift, vibroplatta, hetvattentvätt, häcksax, motorsåg, snöslunga eller motsvarande. Och mycket arbete sker också i närheten av andra människor eller på eller invid väg.
Därför är det också särskilt viktigt att alla känner till de olika riskerna och använder rätt arbetsteknik, rätt skyddsutrustning och inte minst låter bli att slarva. Jag skulle bara, är något som ofta hörs efter tillbud eller olyckor har inträffat.
-Jag ville bara köra ett drag till med åkgräsklipparen utmed kanten för att slippa slå så mycket av slänten med grästrimmern. Åkgräsklipparen hade vält.
-Jag hade inte tid att ta på mig säkerhetslinan när jag skulle rensa på taket. Fallolycka.
– Jag trodde inte att det skulle kunna hända. Hade spärrat dödmansgreppet på häcksaxen med silvertejp. Saxen slant och klippte personen i benet.
Många gånger är vi dåliga på att prata om riskerna innan det händer en olycka på arbetsplatsen. Alla har fullt upp med arbetet och tillbud, när det är oj istället för aj, är ofta sånt man inte alls vill prata om. När man gjort ett handhavandefel och känner att det är ens eget fel, då är det särskilt tyst. Man brukar säga att det går 20 tillbud på en olycka men att många av tillbuden aldrig blir inrapporterade just p g a ”skämmigheten” att prata om något som man uppfattar som obetänksamhet. Så vi behöver inte bara göra riskerna kända av alla på arbetsplatsen, utan också göra riskbedömningar och åtgärder förstådda av alla. Och till det behöver vi tydliga maskin- och arbetsinstruktioner för vad vi ska tänka på före, under, efter arbetet och vilken skyddsutrustning och vilka säkerhetsregler vi måste använda och tillämpa.
Sedan 1/7 2007 har arbetsgivaren varit tvungen att riskbedöma alla arbeten som sker med någon typ av arbetsutrustning (AFS 2006:4). Om man har mer än tio anställda ska alla riskbedömningar vara skriftliga. Och arbetsgivaren är skyldig att vidta alla nödvändiga åtgärder för att förebygga olyckor och ohälsa. Både för anställda, inhyrda och andra som befinner sig inom arbetsområdet.
Arbetsuppgifterna är breda och därför blir det också många olika instruktioner som behövs. Förutom för arbete med maskiner, fordon och redskap finns det ofta verkstadsarbete, manuella arbeten typ renhållning/städning, transportarbete, arbete med kemikalier och frågor kring organisatorisk och social arbetsmiljö att riskbedöma. Räknar man samman alla riskbedömningar blir det ofta ett hundratal eller och det är inte utan att en risk i sig självt är att riskbedömningarna är korrekt gjorda men samlar damm i någons bokhylla eller bara fyller upp lagringsutrymmet i någons datum. Det räddar inga liv och förebygger inga olyckor.
Arbetsmiljöarbete ska bedrivas systematiskt och genomsyra det dagliga arbetet i hela organisationen. Riskbedömningar behöver göras tillsammans mellan chefer, skyddsombud och arbetslag och uppdateras regelbundet. Lösningar för att ta bort eller minimera riskerna behöver också hittas tillsammans. Risker och lösningar behöver också göras kända av alla, både till teori och praktik. I halva mitt arbetsliv har jag arbetat med denna folkbildningsinsats på kyrkogårdar, hos park- och gatukontor, hos fastighetsbolag och entreprenörer. Det är en av de kursledaruppgifter som jag verkligen brinner för, både nu och 2007 när jag började med kurser i säkert handhavande.
Jag gör förstås andra utbildningar också, i kalkylering, vinterväghållning, effektivisera egen regi m.m. men säkert handhavande, säker gravgrävning och gräva och schakta säkert ligger mig särskilt varmt om hjärtat. Olyckor och tillbud går att minska kraftigt med rätt förebyggande insatser. Och efter varje arbetsdag ska vi kunna komma hem utan arbetsskada eller arbetssjukdom. Det är arbetet som måste vara hållbart och vi ska inte slita ut en människa i taget. Det är grunden för ett sunt arbetsliv.
Kurserna i säkert handhavande har utvecklats med åren och den senaste varianten tog vi fram nu i november 2023 när vi körde en utbildningsdag för Tranås kommun. Den första fysiska säkert handhavande kursen sedan pandemin. Nu när de flesta av våra utbildningar är livesända eller inspelade så är det extra roligt att komma ut några dagar höst och vår!
Upplägget är en halvdag teori och eftermiddagen ute med diskussioner runt maskiner, fordon och redskap. Se infogade bilder för innehåll.
Claes-Anders Malmberg, VD Acama AB
