Operativ styrning i vinterväghållningen

ProStockStudio/Shutterstock.com

En viktig grundförutsättning för den egna organisationen är att man skapar en stabil och resursstark beredskapsorganisation. Kompetent arbetsledning, yrkeskunniga och områdesvana förare och handskottare, driftsäker och flexibel maskin- och fordonspark behövs och de måste alla fungera tillsammans när det verkligen behövs.

Beredskapsorganisationen kräver noggrann planering och inventering av tillgängliga resurser. Arbetstider och viloregler måste respekteras, den egna organisationens resurser är heller inte oändliga och därför krävs ofta ett större eller mindre komplement i form av inhyrda maskinförare eller att vissa uppgifter eller områden läggs på entreprenad. Planera organisationen på sommaren med stöd av den gångna vinterns erfarenheter och beredskapsscheman, arbeta fram resursplaner och körscheman, förankra, förhandla och besluta innan vinterns kommer igen. Då är det försent och alla insatser blir brandkårsutryckningar som är svåra att genom samordna.

Dokumentation i form av byggdagböcker och GPS ger arbetsledningen och förvaltningsledningen grundläggande uppföljningsmöjligheter genom att möjliggöra spårning av vad som har utförts av vem och hur och när detta har skett.

Dagboksanteckningarna ska vara undertecknade av arbetsledaren och ska innehålla uppgift om

  1. Tjänstgörande arbetsledare
  2. Arbetsstyrka, maskinpark och bilar
  3. Utförda arbeten, för arbeten på löpande räkning behövs redovisning av tids- och materialåtgång, arbetsorderns nummer samt platsen för arbetet
  4. Direktiv eller anvisningar om arbetet (t.ex. ändring, tillägg, beordring av reglerbart)
  5. Skador, olyckshändelser och deras orsaker
  6. Annat som har av betydelse, t.ex. dåligt väder, hinder för arbetet och liknande.

En kopia av dagboksbladet ska alltid vara hos arbetsledningen nästa dag, helst via mejl eller liknande. Utöver dessa grunduppgifter ska en vinterdagbok också alltid innehålla uppgifter om väglag, temperatur och åtgärder. Arbetsledningen ska dokumentera utkallningsbesluten med åtgärd, antal fordon samt tid för utkallning respektive arbetenas avslutning för entreprenaderna. Alla maskinella insatser för vinterväghållning ska vara spårbara i tid och rum genom en digital körjournal eller GPS-redovisning.

Den digitala informationen ska täcka in maskin, arbetsinsats, körhastighet, tid och plats så att detta kan kontrolleras under processen eller i efterhand. Ett bra alternativ är att använda webbaserad programvara som tillsammans med GPS-enheter i maskinerna och fordonen på ett säkert och korrekt sätt förmår att digitalt positionera och spåra arbetenas maskinella insatser i snöröjning, halkbekämpning och bortforsling av snö.

De insamlade uppgifterna måste struktureras och bearbetas på ett kompetent sätt för att bli användbara. För att kunna stämma av utfallet från dagböcker och GPS behöver man kunna utgå från en grundläggande kalkyl för arbetsvolymen och produktionskostnaden, en bra ruttplanering och en sammanfattande och överskådlig resurs- och åtgärdsplan som lägger fast mätbara uppföljningsfaktorer som körslingans längd i tid och km, och hela pådragets beräknade insatstid.

Om man samlar personalstyrkan till regelbundna uppföljningsmöten är det viktigt att inte kommentera enskilda personers insatser utifrån uppgifter som samlats in. Den enskilda förarens eller handskottarens motivation och förståelse för systemet kan bara upprätthållas om vi skapar delaktighet och är lyhörda för medarbetarnas synpunkter.

Claes-Anders Malmberg, VD ACAMA AB

Att förstå och förvalta kallmurade stenmurar
Inspiration

Att förstå och förvalta kallmurade stenmurar

Kallmurade stenmurar blir ofta en fysisk länk mellan dåtid och nutid genom att vara beständiga element i landskapet. De kan också på ett diskret men väldigt pedagogiskt sätt synliggöra uppdelning av markanvändning och vittna om strävsamt och skickligt hantverk.. […]

Läs mer »
En sista resa på Rhen
Kyrkogård

En sista resa på Rhen

Från oktober 2025 blir det tillåtet att sänka urnor i floden Rhen. En ny begravningsform tar plats – med konsekvenser för kyrkogårdar, ekonomi och tradition.. […]

Läs mer »
Naturen och problemlösning
Inspiration

Naturmiljöer och vår problemlösarförmåga

”Sitt inte där och grubbla – gå ut och ta en promenad!”  Ett råd som jag tror många av oss har fått när vi fastnat i en frågeställning eller i ett problem. Många av oss har också upplevt att det faktiskt hjälpt att ta en promenad. Men vilka egenskaper ska en naturmiljö innehålla för att kunna ge stöd vid problemlösning? […]

Läs mer »
Den personliga graven
Kyrkogård

Den personliga graven

Varför speglar inte fler gravar den som vilar där? Jag tror att det finns så mycket historia, tradition och att man inte vill sticka ut. En grav ska vara neutral och smälta in.. […]

Läs mer »
Kurs om de 100 vanligaste växterna
Kurser

Lär känna de 100 vanligaste växterna

Klicka här för att anmäla dig! Livesänd webbkurs om de 100 vanligaste växterna:Datum: 23 oktober, 25 november 2025 Vill du bli säkrare i din växtkännedom? Den här heldagskursen ger dig grundläggande kunskaper om de 100

Läs mer »
Känner vi varandras arbetsvardag?
Gata

Känner vi varandras arbetsvardag?

Vi behöver prova-på-dagar varje år Oavsett om du jobbar ute eller inne, och oavsett var du står på karriärstegen, är det värdefullt att bredda sitt kunnande och sin erfarenhet. Förståelsen för varandras arbeten är nyckeln

Läs mer »
Grönyteskötsel förädlar anstalter
Inspiration

Grönyteskötsel förädlar anstalter

Svenska anstalter har stor potential att utveckla park och trädgård till attraktiva anläggningar. Klienter erbjuds meningsfull sysselsättning och följer övergripande och levande strategier för utformningen genom enskilda skötselinsatser […]

Läs mer »