Maskiner och fordon är oumbärliga i utemiljöförvaltningar och utgör en betydande del av både arbetstid och kostnader. Men hur bra är vi egentligen på att välja rätt maskiner och säkerställa att de används effektivt? Artikeln går igenom hur vi kan optimera vår maskinpark och undvika onödiga kostnader genom bättre planering och underhåll.
I dagens utemiljöförvaltningar används maskiner och fordon under större delen av arbetstiden – faktiskt står de för 75 % av allt arbete, medan endast 25 % utförs manuellt. Detta innebär också att maskiner utgör 25 % av kostnaderna, personal 50 %, och de resterande 25 % går till gemensamma kostnader som overhead.
Utvecklingen inom maskinteknologi går snabbt, särskilt med fokus på fossilfria bränslen, arbetsrobotar och förbättrad arbetsmiljö. Även om lantbruket ligger i framkant, har robotisering av gräsklippning gjort stora framsteg inom vår bransch. Omställningen till eldrift och fossilfria bränslen sker i rask takt, men den kräver nytänkande och en viss inkörningstid.
Det är viktigt att vi också har koll på drift- och kapitalkostnader, eftersom priserna på maskiner, fordon och redskap har ökat kraftigt. En genomtänkt strategi för att maximera den ekonomiska livslängden hos våra maskiner är avgörande, särskilt när det gäller att fasa ut dem i tid innan underhållsbehovet och stilleståndstiden ökar. Att förstå vilken livslängd vi kan förvänta oss av både stora och små maskiner är centralt för en sund driftekonomi.
Maskiner är som dyrast när de står oanvända, eftersom de fasta kostnaderna för avskrivning, ränta och försäkring kvarstår oavsett användning. Färre användningstimmar per år leder till högre timkostnader och kan ibland också öka servicebehovet på grund av ojämn användning och längre stillestånd.
Men hur noga är vi egentligen med det löpande och planerade underhållet? Slarv med den dagliga och veckovisa skötseln är den främsta orsaken till stillestånd och arbetsolyckor. Här spelar maskinförarnas egenkontroll en avgörande roll.
Men innan vi går vidare, måste vi ställa oss frågan: Vet vi verkligen vilka maskiner vi behöver utifrån våra specifika behov, användningsområden, ekonomi, service- och underhållsbehov, samt miljö- och arbetsmiljökrav? Tyvärr är svaret inte alltid ja.
Vi är ofta skickliga på att använda maskinerna i praktiken, men allt färre chefer har praktisk erfarenhet av maskinerna. Utan en välgrundad maskinförsörjningsplan för de kommande åren riskerar vi att göra felaktiga inköp. När avståndet mellan fält och kontor ökar, minskar också insikten i viktiga service- och underhållsfrågor, vilket leder till sämre effektivitet och ekonomi.
Grunden för vår maskinförsörjningsplan utgörs av tio olika typer av maskiner, fordon och redskap.
Beroende på verksamhet använder vi dem olika mycket och i olika utföranden.
En gratis checklista för att skapa en sådan plan kan du ladda ner genom att klicka här.
Alla maskinförare och chefer bör vara delaktiga i att utveckla denna plan. Vanligtvis utser man en kunnig representant från varje arbetsplats som ingår i en arbetsgrupp tillsammans med verksamhetspersonal och berörda chefer. De högre cheferna involveras först när planen är i utkastform och en risk- och konsekvensanalys kan genomföras.
Tänk på att planera för en femårsperiod, men glöm inte att också analysera nuläget – var står vi idag och var vill vi vara om fem år? Fem år är en lagom tidshorisont, eftersom många maskiner har en ekonomisk livslängd på ungefär fem år i yrkesmässig användning. Dessutom sker teknikutvecklingen så snabbt att det är svårt att förutse behoven längre fram.
För att optimera maskinanvändningen i utemiljöförvaltningar krävs nytänkande och god förvaltning. Medan maskiner är avgörande för effektiviteten, kan kortsiktigt tänkande leda till onödiga kostnader och ineffektivitet. En välgenomtänkt maskinförsörjning, där både förare och chefer är delaktiga, är nyckeln till framgång.
Claes-Anders Malmberg, VD Acama AB
Vi har en kurs i ämnet – “Maskiner och fordon för park och kyrkogård”
Klicka här för att läsa mer om kursen.
Med mer än 30 år i branschen och ett mycket omfattande nätverk bistår han kommuner, kommunala fastighetsbolag och kyrkogårdsförvaltningar med rådgivning, utbildningar, genomlysningar och driftkalkyleringar.
