Utmaningar med avvattning – bakfall och igensatta brunnar

Utmaningar med avvattning
Alla bilder: Lisa Svedin

Vilken fantastisk sommar vi har haft!

Som gjord för att dra på sig regnstället och gummistövlarna och spana vattenflöden på fastigheten/-erna. Sydvästen lämnar jag därhän, till förmån för keps, även om jag vet att sydvästens största fördel är dess stora nackdel. Det är en Göteborgsordvits. Det är nackstycket, ”nackdelen”, som är stor så att man slipper få regn i nacken, innanför kragen, trots att man tittar nedåt.

Eller bara ta en promenad genom stan och fundera över vad jag egentligen ser och be de som kan bättre än mig komma med tips och idéer. Som fastighetsgeneralist vet jag bara att vatten och el är mina sämsta vänner.

Låt oss börja enkelt och bortse ifrån vem som kan ha ansvaret för denna ”skönhet”. Grönskan frodas och eftersom den inte klipps/slåttras blir den en oas av biologisk mångfald i asfalten.

Bra fall till den, vilket gör att den bildar en pöl för gående och cyklister tills vattnet rinner över och ut i banvallen. Om det kommer ett s.k. skyfall. Om regnet kommer i lagom takt fungerar den som vilken väldränerad grönyta som helst. Tack och lov så är den ”kortsluten” från parkeringsytan med gatsten. I annat fall hade banvallen haft problem. Den kan vara ett problem och sätta igen ledningen om den inte ligger som högsta /sista/första brunn.

På parkeringsytan hittar vi de här två brunnarna som jobbar på bra.  Den ena verkar ha blivit uppmärksammad för den har blå färg på sig och den ligger sämre till. Direkt under trädet så den behöver lite mer tillsyn. Men båda brunnarna skulle må ännu bättre med lite mer skötsel.

I nedförsbacken på väg till parkeringen finns två andra exempel. Där den ena ser ut att svälja sitt vatten medan jag inte riktigt tror att den andra hinner med. Jag tycker att den borde ha mer löv på sig. Eller så sväljer den med de också.

En annan parkeringsyta, en yngre upplaga har fint fall till sig men ändå bakfall omkring sig på ett sätt som jag inte uppmärksammat på de andra parkeringsbrunnarna.

Vad kan det bero på?

Att man inte packar/”paddar” den sista halvmetern som man ska?

På grund av att man har bråttom hem? Eller av rädsla för vibrationsskador?

Eller behöver vi skriva om med tydlig AMA-text så att det paddas ännu noggrannare?

Eller är det då risken för vibrationsskador uppkommer?

Vad gör att det är bråttom?

Planen är väl ändå att parkeringen ska vara här i 50 år, då kan vi väl ge den ett par timmar till så att den fungerar väl de åren ?

Vad kostar det att göra om brunnen om 25 år dvs i ”halvtid”?

Eller är samhällsbyggnadens planeringshorisont 25 år? eller kortare?

När temperaturen dansar kring nollan kan en sådan här brunn bli ett problem.

Föredömligt placerad med tanke på alla cyklisters körriktningar. Trixet med en sådan här brunn är att snöröjarmaskinen trycker ner en massa snö i den som blir packad när det är kallt och så, när tövädret kommer, rinner vattnet ovan på, gör en ”fantastisk sjö” innan det rinner av ner mot ån.

Metalldetektor, för att hitta brunnen under packisen, barkspade, för att hacka fram den, och vinterbonade gummistövlar med extra dubbar, för att hålla balansen i vattenpölen medan man hackar, rekommenderas. Gasolvärmare och gummiraka är ett alternativ. Borrsväng för pimpelfiske eller jordborr fungerar inte riktigt lika bra, tycker jag.

Eventuellt rinner då vattnet genom det här röret.

Jag tycker att det ligger lite för högt upp för min smak. Jag kan förstå att man inte vill ha det lägre för då slammar det igen fortare men som det är nu fungerar det ju ”bara” vid skyfall och inte vid ”vanligt” regn. Vid ”vanligt” regn finns möjligheten att vattnet rinner igenom gruset och underminerar gångstigen. Det kan ta några år men jag tror att det blir att göra om och göra rätt på den här.

Jag är ju byggnadsnörd så jag har faktiskt sagt till fastighetsägaren om det här.

Det är kylanläggningen på taket från butikens kyl- och frysrum som genererar den här mängden vatten. Om det är för att stuprören är igensatta som hängrännorna rinner över så går det att åtgärda med en skylift. Annars blir det problem med takfoten. Att stuprören inte hinner med och skvätter upp på fasaden blir inte ett problem förens minusgraderna kommer innan teglet hinner torka.

I annat fall väntar frostsprängd fasad. En kontroll av dagvattenledningen som stuprören ansluter till vore bra. Att gräva upp hela cykelbanan för att åtgärda den blir inte populärt. Vattnet som rinner över cykelbanan hinner också torka upp innan minusgraderna kommer.

Men med vår temperatur dansande kring nollan i städer med elkabel i hängrännor och stuprör (för att slippa istappar) kan dessa isbanor bli nästa ansvarsområde att fundera över.

Chansen finns att ledningen ansluter till den här dagvattenbrunnen. Som snöröjarna ser ut att gå lite hårt åt, eller i alla fall gatstenen som borde ligga bredvid.

Och ni med industritak; håll efter era takavvattningar! Ett stilla duggregn gör kubikmeter. Vi pratar tyngd. Vi pratar takbeläggning som oftast inte klarar av stillastående vatten utan blir spröda när vattnet väl ångat av. Mossa rekommenderas inte heller och behöver man avlägsna maskrosor har man problem. Ta en takpromenad och se er omkring. Brandluckor och taksäkerhet kanske behöver åtgärdas när ni ändå är uppe och ser efter era takavvattningsanläggningar. 

”Vatten, vatten, bara vanligt vatten” fick jag lära mig någon gång för länge sedan. Sen blev det frostsprängningar och uttorkningsproblematik. Nu tittar jag på ”dansen kring nollan”. Den har naturligtvis varit vanligare i söder men nu är hela mellan-Sverige ikapp.

Lösningen blir, som vanligt, erfarenhetsutbyte, samarbete och att ta sig tid och råd med de tekniska lösningar som finns.  Att veta vad man har och hur det beter sig och gärna varför det beter sig som det gör, är information som kräver s.k. kläder efter väder.

Det går säkert att datasimulera fram men verkligheten finns och den behöver inte bete sig som tänkt.

Lisa Svedin, Förvaltningsingenjör

Fakta

Lisa Svedin är högskoleingenjör inom byggnadsteknik och fastighetsutveckling (sedan 2005)
Blivande Passiv husexpert
Granne med Hälleskogsbrännan

Lisa går att nå via epost:
litenluring@bahnhof.se eller l_svedin@bahnhof.se

Den personliga graven
Kyrkogård

Den personliga graven

Varför speglar inte fler gravar den som vilar där? Jag tror att det finns så mycket historia, tradition och att man inte vill sticka ut. En grav ska vara neutral och smälta in.. […]

Läs mer »
Känner vi varandras arbetsvardag?
Gata

Känner vi varandras arbetsvardag?

Vi behöver prova-på-dagar varje år Oavsett om du jobbar ute eller inne, och oavsett var du står på karriärstegen, är det värdefullt att bredda sitt kunnande och sin erfarenhet. Förståelsen för varandras arbeten är nyckeln

Läs mer »
Grönyteskötsel förädlar anstalter
Inspiration

Grönyteskötsel förädlar anstalter

Svenska anstalter har stor potential att utveckla park och trädgård till attraktiva anläggningar. Klienter erbjuds meningsfull sysselsättning och följer övergripande och levande strategier för utformningen genom enskilda skötselinsatser […]

Läs mer »
Grundläggande växtkunskap
Kurser

Grundläggande växtkunskap

Växtkunskap på en grundläggande nivå med skötselinriktning: olika typer av växter – träd, buskar, perenner, annueller, lökar och knölar – hur de fungerar biologiskt, varför dom heter som dom gör, hur en känner igen dom, var dom trivs och hur dom sköts.  […]

Läs mer »