Pune är en stad på drygt 4 miljoner invånare och kallas ibland för det indiska Oxford eftersom många kända lärosäten finns här, I den täta stadsbebyggelsen finns förstås en stor miljöbelastning med alla lastbilar, personbilar och inte minst scooters som trafikerar gatorna. Faktiskt är det så att det finns ett talesätt: om du klarar att köra i Pune då klarar du att köra varsomhelst i världen
Smogen i innerstaden känns så fort man vevar ner rutan. Värst är det under vintermånaderna november och december när dom svala temperaturerna håller partiklarna nere mot marken. Och när monsunen kommer i juni då kallas det första skyfallet för ”the acid rain” för det är både surt och fullt med föroreningar. Så problemen finns men man arbetar aktivt på miljöförbättringar på olika sätt och här spelar utemiljöerna en viktig roll.
En tydligt synlig insats är alla vit och rödfärgade trädstammar som finns längs vägarna och i parkerna. Detta visar att träden är offentligt ägda och förbjudna att skada eller fälla utan myndigheternas skriftliga tillstånd. Annars väntar böter. Träden som det offentliga rummets gröna lunga är man väldigt medveten om.
Andra miljöinsatser, inte minst i de privata, nyanlagda bostadsområdena är också intressanta. I många lägenhetsområden bygger man sitt eget omgivande utomhusmikroklimat med syresättande, renande och skyddande växtlighet lika omsorgsfullt som man skapar ett hälsosamt och trivsamt inomhusklimat. Och så har också vårt hotell gjort som har en egen omgivande grönska som skydd mot den kargare och ganska miljöbelastade omgivningen.
Många vattendrag i storstäderna är hårt miljöbelastade och rent vatten blir en allt viktigare fråga. Faktiskt är det så att den mesta fisken som konsumeras i Pune kommer antingen från saltvattensfisk i Arabiska sjön eller från sötvattensfisk från avlägsna sjöar och floder, som Godavari och Krishna floderna, som fortfarande är rena vatten. Men det finns ren sötvattensfisk på närmare håll ännu.
Vi åkte ut till färskvattenreservoaren Ujani-dammen och byn Bighwan för att följa med några fiskare ut på vattnet.
Fiskarna lider inte under luftföroreningarna utan har ett annat påtagligt problem. Tilapi-fisken har tagit över och konkurrerat ut andra fisksorter i den jättelika dammen. Ghogharya, musalya och chambari fiskarna finns inte att fånga mer. I gengäld har fiskarna på senare år fått ett nytt levebröd under vinterperioden, fågelskådning. För hit kommer många fågelskådare för att se och uppleva de många fågelarterna, inte minst stora och små flamingos och cormorantfåglar.
Avslutningsvis så bad vi fiskarna, som är bröder och kusiner inom familjen Nangare, att få ta en gruppbild på oss alla.
English Summary: The Green India part 2 – Pure water in Pune
Pune, a city of 4 million, is sometimes called the Oxford of the east, due to it’s renowned university and educational institutions. In the tight city planning all the cars and scooters seem to create almost a wall of smog. And it is not easy traffic to drive in, some say “If you can drive in Pune, you can drive anywhere in the world”.
Many waters near the big cities are badly strained environmentally. So we went 2 hours out of the city to Ujani Reservoir by the village of Bighwan, to join a few fishermen out on the ater.
These fishermen are not struggling with smog, but have different problems to face. The tilapi fish has taken over the reservoir by competing out all other fish from the giant reservoir. Ghogharya, musalya and the chambari fish is no longer around here.
But the fishermen stay true to their ways and keep on living their earnest lives in the village. We got to take a picture with these kind fishermen as you can see in the final picture.
Claes-Anders Malmberg, VD Acama AB

Den demografiska förändringen
Sverige har byggt sin begravningsverksamhet under en tid då kremation och återanvändning av gravmark minskade markbehovet. Ett mer mångreligiöst samhälle förändrar nu planeringsförutsättningarna och väcker frågor om både ny gravmark och verkligt inflytande.. […]

När utemiljön får en underhållsskuld
Underhållsskuld i kommunens utemiljöer uppstår ofta steg för steg. När gångvägar, träd, lekplatser, dagvattenlösningar och parkmiljöer inte underhålls i tid växer framtida kostnader.. […]

Skagens Assistens kyrkogård – där historien fortfarande lever
Följ med till Skagens Assistens kyrkogård – en levande plats där konstnärshistoria, havets och krigens offer, personliga gravar, biologisk mångfald och en imponerande skötsel möts. […]

Trädgårdarna som räddades av frivilliga
I Christiansgave i Hjørring räddade frivilliga fyra tematrädgårdar när kommunen behövde spara. Ett reportage om parkhistoria, skötsel och lokalt engagemang. […]

När kyrkogården får en underhållsskuld
Underhållsskuld på kyrkogården handlar inte bara om framtida kostnader. Gångar, träd, murar, gravstenar, vatten och kulturmiljö kräver planerat underhåll, säkerhetsarbete och långsiktigt ansvar. […]

Fyra sätt att organisera gata och park
Hur kommunen organiserar gata och park påverkar ansvar, kvalitet, ekonomi och långsiktigt underhåll. Här beskrivs fyra vanliga organisationsmodeller och deras styrkor och risker. […]

Den gröna nyttan som inte syns i budgeten
En park har sällan en intäktssida. Den skickar ingen faktura till den som promenerar, leker eller söker skugga.. […]

Kyrkogårdens värden – svåra att se, svåra att värdera
I den tredje artikeln i serien lyfter vi blicken från organisation och ansvar till frågan om vad en kyrkogård egentligen är värd.. […]

Perenner i vått och torrt
Hur skapar vi vackra och spännande planteringar som överlever torra somrar, blöta vintrar och plötsliga skyfall? […]

Fyra sätt att bära samma ansvar
Begravningsverksamheten är ett av samhällets mest lågmälda uppdrag. Den syns inte varje dag för de flesta av oss.. […]

Hur det är att jobba på kyrkogårdsförvaltningen i Malmö
Att göra fint på kyrkogården innebär att man hedrar minnet att den avlidne genom att vårda och smycka deras plats.. […]

Vem tar hand om kommunens utemiljöer?
Kommunens parker, gator och vattenlösningar är mer än drift. De är vardagens samhällsförvaltning.. […]

När samhällets sista ansvar granskas
Begravningsverksamheten fungerar oftast tyst i bakgrunden. Nu ska regeringen se över styrning, avgift, ansvar och beredskap.. […]

Återbruka kan vi alla
Vi lever i en tid där vi allt oftare talar om hållbarhet, miljö och ansvar för framtiden.. […]

Underhållsskulden – från felanmälningar till framförhållning
Livesänd webbkurs i tre delar om underhållsskuld, avhjälpande underhåll och planerat underhåll i den yttre miljön hos tekniska förvaltningar. […]

Att arbeta som säsongare på kyrkogården
Vi har intervjuat en kvinna i 30-års åldern om hur det är att arbeta som säsongsanställd på kyrkogården.. […]

Effektivisera kyrkogårdsverksamheten
En utbildning i att effektivisera kyrkogårdsverksamheten med Claes-Anders Malmberg som har hjälpt många församlingar att utveckla sin verksamhet, Katarina Evenseth som är senior advisor hos Göteborgs begravningssamfällighet och Per-Henrik Hinder som är kyrkogårdschef i Danderyd. […]

Varför biologisk mångfald är nästa hållbarhetsfråga för fastighetsbranschen
För några år sedan pratade nästan ingen om energiförbrukning i fastigheter. Idag är det en självklar del av branschen.. […]

Underhållsskuld – en dyr historia
I grön- och parkmiljöer syftar underhållsskuld på eftersatt skötsel och underhåll av grönytor, träd, rabatter, gångvägar och liknande.. […]

Tätortsnära skog- och natur
En kurs om tätortsnära skog- och naturmark med Erikka Chapman och Claes-Anders Malmberg som tidigare har hållits både fysiskt och livesänt. […]

Styra och planera – Kyrkogård
En utbildning i att styra och planera begravningsverksamhet med Claes-Anders Malmberg, som har genomlyst och produktionskalkylerat åtskilliga kyrkogårdsverksamheter. […]

Säkra lyft: Kistor och gravstenar
En utbildning i hur man lyfter kistor och gravstenar på ett säkert sätt med Claes-Anders Malmberg som har hållit säkerhetskurser i många år över hela landet. […]
