Personalen är kyrkogårdarnas största tillgång och största kostnad. Näst efter kommer ofta maskiner och fordon. Handarbetet har kunnat minskas betydligt under senare år tack vare en snabb teknisk utveckling på arbetsmaskinerna. Samtidigt har arbetsplatserna blivit färre och fler kyrkogårdar än tidigare betjänas av mobila arbetsteam. Arbetsmaskinerna och transportfordonen är som dyrast när dom står stilla och inte använda. Det gäller att få rätt maskin och fordon till rätt arbetsuppgift och rätt arbetsplats. Bara då kan vi få ett bra utnyttjande med rimliga drifttider och hög kostnadseffektivitet.
Vad är det då man skall tänka på?
Börja alltid med att göra en behovsanalys. Vad vill vi med maskin- eller fordonsköpet, till vilka ändamål skall den/ det användas? På vilken typ av ytor kommer den att gå? På kursen lär vi ut hur man gör en riktig behovsanalys och identifierar vilka användningsområden som blir aktuella nu och i framtiden.
Tänk sedan igenom vilken konstruktion som är den rätta för just era behov. Är midjestyrning viktigt? Vilken däcksutrustning skall maskinen utrustas med? Och vilken transporthastighet kan maskinen uppnå om den nu skall vara självtransporterande?
Sedan är det dags att tänka på ekonomin. Inte bara på inköpspris och andrahandsvärde. Utan än mer på de rörliga och fasta kostnaderna per driftstimme. Vad kommer maskinen eller fordonet att kosta er varje timme den står i garaget och varje timme den är ute på arbete? Vi ger er mallar till maskin och fordonskalkyler och går igenom hur man på ett enkelt sätt snabbt kan räkna fram sina fasta och rörliga kostnader.
Närheten till auktoriserad verkstad och snabb tillgång till reservdelar är också viktigt. Finns komponenter av samma slag på andra fordon maskiner i er maskin/fordonspark och kan en del av underhållet utföras av egen personal? Vi ger er ett egenkontrollschema för att kontrollera skicket på större maskiner och fordon som uppfyller kraven på dokumenterad egenkontroll.
Tänk också på att alla maskiner skall levereras med svensk bruksanvisning och vara CE-märkta. Satsa på bästa möjliga förarmiljö så att arbetsrörelser och arbetsställningar får god ergonomi. Ställ också tydliga krav på att maskinen skall uppfylla arbetarskyddskraven enligt gällande lagstiftning. Fundera särskilt på om den offererade maskinen är säker att använda på alla användningsområden och på alla ytor. Tänk även på att arbetsgivaren numera måste göra en dokumenterad riskbedömning enligt AFS 2006:4, användning av arbetsutrustning.
För att minimera olycksriskerna har arbetsgivaren en skyldighet att bedöma vilka risker som den anställde eller omgivningen kan utsättas för vid användning av arbetsutrustning, t ex en traktor i snöplogning på kyrkogården. På kursdagen går vi igenom hur man riskbedömer maskiner och fordon och vi ger er också mallar till maskin- och arbetsinstruktioner som är anpassade för kyrkogårdarnas maskin och fordonsanvändning.
Sist men inte minst, när det gäller miljökraven är det viktigt att blicka framåt och fundera om maskinen kanske redan nu uppfyller fordringar som ännu inte är lagkrav och vilka miljöbränslen som kan användas för driften. På kursen tar vi upp miljökraven och ger exempel på vilka krav som kommuner och fastighetsbolag brukar ställa i maskin- och fordonsupphandlingar.
Claes-Anders Malmberg, VD Acama AB

Den nya kistgravlunden på Skogskyrkogården i Ljungby
I somras besökte vi Skogskyrkogården i Ljungby. Där har de anlagt en ny kistgravlund och vi har fått intervjua dem om kistgravlunden.. […]

Så får du mer gjort i grön drift
Praktiska råd om planering, ställtider, maskiner, arbetsledning och arbetsmiljö för en effektivare grön drift i park, kyrkogård och utemiljö.. […]

När terrängen får visa vägen
I Hjørrings urnlund formar sluttningar, terrasser, vegetation och slingrande gångar en kyrkogård där landskapets förutsättningar blivit en del av gestaltningen.. […]

När en gammal kyrkogård får nya gravformer
På Ostfriedhof i Wismar ligger nästan tvåhundra års kyrkogårdshistoria sida vid sida med dagens gemensamma och skötselfria gravmodeller.. […]

Vad händer med en park efter drygt 20 år?
Bürgerpark i Wismar byggdes ut och gestaltades om inför Landesgartenschau 2002. Nu är den sedan länge vardagspark.. […]

När graven blir allas ansvar – vem ska då betala?
När en privat grav blir kulturhistoriskt värdefull uppstår frågan om vem som ska vårda den och betala.. […]

När felanmälningarna börjar styra underhållet
Om hur små uppskjutna åtgärder gör verksamheten mer akut, dyrare och svårare att styra.. […]

När vädret inte längre följer kalendern
När vädret inte längre följer kalendern behöver grön drift bygga mer på observation, lokala beslut och praktisk klimatanpassning.. […]

När kyrkogårdens uppdrag växer men bemanningen står still
Bemanning går inte att bedöma rättvist förrän driftuppdraget är tydligt beskrivet. När uppdraget blir synligt blir det också lättare att förstå vad resurserna faktiskt räcker till.. […]

Den demografiska förändringen
Sverige har byggt sin begravningsverksamhet under en tid då kremation och återanvändning av gravmark minskade markbehovet. Ett mer mångreligiöst samhälle förändrar nu planeringsförutsättningarna och väcker frågor om både ny gravmark och verkligt inflytande.. […]

När utemiljön får en underhållsskuld
Underhållsskuld i kommunens utemiljöer uppstår ofta steg för steg. När gångvägar, träd, lekplatser, dagvattenlösningar och parkmiljöer inte underhålls i tid växer framtida kostnader.. […]

Skagens Assistens kyrkogård – där historien fortfarande lever
Följ med till Skagens Assistens kyrkogård – en levande plats där konstnärshistoria, havets och krigens offer, personliga gravar, biologisk mångfald och en imponerande skötsel möts. […]

Trädgårdarna som räddades av frivilliga
I Christiansgave i Hjørring räddade frivilliga fyra tematrädgårdar när kommunen behövde spara. Ett reportage om parkhistoria, skötsel och lokalt engagemang. […]

När kyrkogården får en underhållsskuld
Underhållsskuld på kyrkogården handlar inte bara om framtida kostnader. Gångar, träd, murar, gravstenar, vatten och kulturmiljö kräver planerat underhåll, säkerhetsarbete och långsiktigt ansvar. […]

Fyra sätt att organisera gata och park
Hur kommunen organiserar gata och park påverkar ansvar, kvalitet, ekonomi och långsiktigt underhåll. Här beskrivs fyra vanliga organisationsmodeller och deras styrkor och risker. […]

Den gröna nyttan som inte syns i budgeten
En park har sällan en intäktssida. Den skickar ingen faktura till den som promenerar, leker eller söker skugga.. […]

Kyrkogårdens värden – svåra att se, svåra att värdera
I den tredje artikeln i serien lyfter vi blicken från organisation och ansvar till frågan om vad en kyrkogård egentligen är värd.. […]

Perenner i vått och torrt
Hur skapar vi vackra och spännande planteringar som överlever torra somrar, blöta vintrar och plötsliga skyfall? […]

Fyra sätt att bära samma ansvar
Begravningsverksamheten är ett av samhällets mest lågmälda uppdrag. Den syns inte varje dag för de flesta av oss.. […]

Hur det är att jobba på kyrkogårdsförvaltningen i Malmö
Att göra fint på kyrkogården innebär att man hedrar minnet att den avlidne genom att vårda och smycka deras plats.. […]

Vem tar hand om kommunens utemiljöer?
Kommunens parker, gator och vattenlösningar är mer än drift. De är vardagens samhällsförvaltning.. […]

När samhällets sista ansvar granskas
Begravningsverksamheten fungerar oftast tyst i bakgrunden. Nu ska regeringen se över styrning, avgift, ansvar och beredskap.. […]
