Utbildning eller erfarenhet?

Svenska kyrkans arbetsgivarorganisations rapport Kris i trädgårdsbranschen uppskattar behovet av rekrytering inom grönytebranschen till minst 2500 personer per år under de kommande åren, medan antalet utbildade räknas till som bäst 150 personer per år.  Det säger sig själv att den ekvationen inte går ihop.

Att antalet utbildade inom grönytebranschen är för litet i förhållande till nuvarande och kommande rekryteringsbehov, innebär att arbetsgivarna måste sänka sina krav vid nyanställningar. Helsingborgs kyrkogårdsförvaltning har sänkt sina krav från 1 års trädgårdsutbildning till 1 termin. I Mariestad ställer  man inga specifika utbildningskrav, men man ska ha utbildning eller erfarenhet. Skummar man  igenom platsannonserna på Gröna Jobb ses ofta formuleringar som ”vi ser gärna att du har utbildning” eller ”utbildning är meriterande”. Inget krav alltså, vilket gör det svårt att avgöra vilken faktisk kompetens den sökande har.

Är det viktigt med utbildad personal?
Vad behöver man då kunna som trädgårdsarbetare? Räcker det med att ha erfarenhet av att klippa häck, eller är det viktigt att man också vet hur olika häckväxter svarar på beskärning beroende på när och hur de klipps, att man kan identifiera sjukdomar och skadegörare? Räcker det att lagbasen eller arbetsledaren har den kunskapen? Och har de det? Som arbetsgivare är det otroligt viktigt att fundera över vilken kompetens man behöver för de olika befattningarna, och hur man ska säkerställa att den kompetensen finns. Vet man vad de olika personerna på arbetsplatsen kan eller saknar de kunskap inom vissa områden? Att inventera kunskapsläget hos sin personal kan vara en god investering, det säkrar kvalitén på själva utförandet och talar om vilken kunskap som behöver kompletteras eller uppdateras. Att ha en bred kunskapsbas på arbetsplatsen gör också att man kan utföra fler arbeten i egen regi, och därmed få en ökad flexibilitet.

Gräv där du står
De utbildningar som arbetsgivaren står för blir allt viktigare när personalen har låg eller ingen utbildning. Det ligger ju i arbetsgivarens intresse att se till att personalen har relevant yrkeskunskap, och därför bör man ha en strategi för kompetensutvecklingen på arbetsplatsen. En utbildningsplan är ett bra redskap för se till att både utbildad och outbildad personal får den kunskap de behöver. Malin Lundell, kyrkogårdsföreståndare i Mariestad berättar att varje anställd har 6000 kronor per år att använda till sin fortbildning. Där ser man det också som viktigt att de anställda kan utföra många olika arbetsuppgifter, både för arbetsmiljöns skull och för att exempelvis krematoriet inte ska bli stillastående om någon blir sjuk.

Det är också viktigt att tänka på att utbildning är en färskvara. Det kommer hela tiden ny kunskap som  kan göra stor skillnad i det dagliga arbetet. Både när det gäller teknisk utveckling, miljö och hortikultur. Finns det tid avsatt för att gå på mässor, läsa branschtidningar och annat för att hänga med i utvecklingen?

Som anställd är det bra att inte helt lämna över ansvaret till sin arbetsgivare. Att inte ha papper på sina kunskaper kan visa sig förödande vid personalneddragningar, omorganisationer eller om ditt företag blir uppköpt. Det kan betyda att man förlorar sitt jobb, får sämre arbetsuppgifter eller halkar efter lönemässigt. Se det som en investering och en försäkring inför framtiden, oavsett om du planerar att byta jobb eller inte.

Om du idag som privatperson vill ha papper på redan existerande kunskaper eller vill lära dig mer inom ditt yrke, så kostar det. Det finns inga möjligheter att certifiera sig eller att gå vidareutbildningar via högskolor och universitet idag, utan man är hänvisad till privata utbildningsanordnare. Du kan heller inte söka till SLU:s grundutbildningar på din arbetslivserfarenhet. Därför är det oftast arbetsgivaren som får bekosta både utbildning och fortbildning, och då är det upp till respektive arbetsgivare vem som får gå vilken kurs och vilka kurser som köps in. Utbudet av utbildningar är också begränsat, det finns hur många beskärningsutbildningar som helst men hur många utbildningar finns det i växtskydd och växtsjukdomar? Den senare hade lätt kunnat gå som distanskurs via SLU t ex.

Som bransch behöver vi ett samlat grepp kring praktiska utbildningar och fortbildning för redan yrkesverksamma. Vi behöver kartlägga vilken kompetens som krävs för de olika yrkesrollerna för att kunna få en mer enhetlig och jämförbar kunskapsbas och få en tydligare status för våra yrken. Det hade vi alla vunnit på. 

Ingela Gudmundsson, Trädgårdsmästare, Hortorama