En trädgård i balans behöver struktur och form året om. Det gröna överflödet av klorofyll vi möts av på försommaren är lika fascinerande varje år. För att det ska fördelas någorlunda jämnt under hela säsongen, vill jag slå ett slag för städsegröna och vintergröna växter. Till skillnad från löv- eller barrfällande växter behåller denna grupp växter större delen av sina löv och barr. Tänk bort de förvuxna tujorna, enarna och cypresserna från 1960- och 70-talen. Idag finns ett helt annat utbud.
Vintergrönt vs. städsegrönt
Vad är egentligen skillnaden är mellan städsegrönt och vintergrönt. Detta förväxla ofta i media och på gardencenters. Vintergrönt är det ordet som används mest, men kan ge en missvisande beskrivning. Begreppen vintergrönt och städsegrönt låter lika, men de betyder inte samma sak. Definitionerna förenklat låter så här:
Städsegrönt. (Städse = utan uppehåll, oavbrutet, ständigt). Växter som aldrig fäller sina blad eller barr under vintern, de är gröna året runt. Bladen eller barren sitter alltså kvar, oftast i flera år, innan de successivt byts ut, så växten alltid ser och upplevs som grön. Exempel är de flesta barrväxter, murgröna, ljung, mahonia, järnek, buxbom och många rododendron. (Motsatsen är barrväxter som är löv- eller barrfällande: Lärk, kinesisk sekvoja och sumpcypress.)
Vintergrönt. (Vinter = årstid mellan höst och vår, i Skåne oftast december-februari). Växter som behåller bladen över vintern, men tappar de gamla under våren när de nya kommer vid lövsprickningen. Växterna är då gröna under vintern, men bladen är inte fleråriga, de sitter oftast bara kvar över en vinter. Dessa växter kan upplevas som kala eller glesa under senvintern och tidig vår. Exempel är vinterliguster, en del lagerhägg och bambu, (avenbok och bok med sina brunfärgade löv i juvenilt stadie), julrosor, bergenia, skugggröna, japanskt starr och naturligtvis vintergröna.
Det är viktigt att förstå skillnaderna i dessa två begrepp och hur de påverkar trädgårdens utseende under vinterhalvåret för att en trädgård eller plantering ska få ett önskat utseende. Välj städsegröna växter om du vill ha garanterad grönska året om. Vintergröna varianter kan bli kala på vårvintern, särskilt efter kalla, långa vintrar. Risken med städsegrönt däremot kan vara så kallad tjältorka och det kan ske när den starka vårvintersolen värmer upp växterna. Solen signalerar då till växterna att vakna och då börjar vätska sakta avdunsta från bladen eller barren. För att växterna ska kunna behålla vätskebalansen behöver växten tillgång till nytt vatten via rötterna och om marken då är frusen eller har tjäle, kan växten inte ta upp vatten från jorden och tjältorkan sätter in. Bruna växter på våren tyder på detta och kan vara svåra att rädda innan det är för sent. För att förhindra detta, plantera på hösten för ett större rotsystem som når vatten på vårvintern. Plantera i halvskugga och täck känsliga, nyplanterade växter med fiberduk eller juteväv vid behov. Stödvattna både sent på hösten och tidigt på våren.

Välj rätt
Valet av växter är avgörande när vi tänker på en blivande häck. Om ”fel” växt väljs kan häcken bli något annat än vad vi tänkt oss. Om visionen är en grön, tät och fin-hela-året häck med skydd mot insyn, buller och vind ska en städsegrön häck väljas. Om det räcker med ett eller bara några av dessa krav, kan urvalet göras bland de vintergröna växterna. Tänk dock alltid på växtplatsen och att det är den som styr vad som trivs. ”Rätt växt på rätt plats” är ett uttryck som många yrkesverksamma inom trädgård använder.
De exakta egenskaperna hos växten måste var tydliga redan vi inköpet, för att minska missnöjda kunder. Här krävs förtydligande av begreppen för att minska missförstånd i handeln, där begreppen oftast blandas ihop. Ett exempel är den numera klassiska vinterligustern (Ligustrum vulgare var. italicum ’Atrovirens’) som ofta kallas för vintergrön liguster, vilket den delvis är men den är inte helt vintergrön under hela året. Dessutom florerar det olika kloner av vinterligustern i handeln som är olika mycket vintergröna, vilket försvårar än mer för slutkunden.
Formstarkt
När löven fallit från träd och buskar i en trädgård och den frodiga grönskan från sommaren tunnas ut är det viktigt att stärka upp rumsliga former med växter som har vinterkvaliteter. Att skapa blickfång med formstarka vintergröna och/eller städsegröna växter ger såväl karaktär, insynsskydd och vindskydd som skydd för småfåglar och andra djur.

De vanligaste vintergröna och städsegröna växterna är buskar och träd, men det finns även många perenner och klätterväxter som behåller sina blad och den gröna färgen i bladen över vintern. Balans och smart trädgårdsdesign är viktigt. Glöm torra och luggslitna buxbomsklot eller svagt lutande lagerhägg i för små krukor. Tänk bort 1960- och 70-talens överanvändning av barrväxter, de förvuxna tujorna, enarna och cypresserna. Idag finns ett helt annat utbud, mer anpassat för mindre trädgårdar och balkonger eller varför inte i större krukor. På välsorterade och kvalitativa gardencenter, med kvalitet, finns numera barrväxter i mindre format och med spännande uttryck. Fråga alltid efter sluthöjd och hur växten ser ut under hela året, det kommer hjälpa dig till rätt val av grönska. Vill du inte ha gröna växter så finns det gul-barrigt, blågrå-barrigt och nyanser av grönt. Brokbladiga växter inom gruppen vintergrönt/städsegrönt kan kanske finna en plats i din trädgård och lysa upp eller varför inte blommande växter som ginst, rododendron och ljung, där både grönt och färg harmonierar under året. Det finns några växter som när de är unga plantor (juvenil fas), behåller sina blad i annan färg under vintern, exempelvis bok och avenbok. Dess bronsfärg ger även ett trivsamt rasslande ljud och adderar färgkvalitet i kontrast till det övriga i trädgården.
Grönt är skönt
För att hitta en balans i det gröna under hela säsongen måste trädgårdens alla delar beaktas. Tänk häckar som väggar, träd som tak och skapa ett mellanregister av buskar. Allt vilande på en stabil grön bas i rabatterna. Välj perenner som är mer eller mindre gröna under hela året. Det finns tåliga och lättodlade sorter som är vanliga i handeln. Bortsett från den gröna färgen ger även dessa, ofta marktäckande, perenner ett skyddande täcke, håller borta naken jord och inger ett lugn för ögat.

Sammanfattningsvis vill jag framhäva vikten av grönt under hela året och vad det gör med en trädgård eller plantering på nordliga breddgrader. Den gröna färgen är för ögat skönt att se på och den mörka årstiden bli lättare att leva i, både i städerna och i de privata trädgårdarna.
Sex tips:
1. En balans mellan vintergrönt/städsegrönt och lövfällande växter ger trädgårdar en bra struktur hela året.
2. Den gröna färgen stärker intrycket och ger en levande bild oavsett årstid.
3. Många vintergröna/städsegröna växter är lätta att formklippa och ramar in en trädgård på ett mjukt sätt.
4. Tänk på att det inte bara är barrväxter som är vintergröna/städegröna utan även perenner, buskar och klätterväxter kan bidra.
5. Vintergröna/städsegröna växter behöver en annan skötsel än lövfällande, bl.a. näring som tas upp under längre tid i milda förhållanden och ev. skydd mot stark vårvintersol, som annars kan ge upphov till frystorka/tjältorka.
6. På äldre kyrkogårdar brukar det finns inspiration att hämta, här står ofta mycket gamla exemplar av vintergröna/städsegröna växter på små ytor.
Pontus Eriksson, Pontus Planterar
Fakta:
Pontus Planterar är trädgårdsingenjören, plantskolisten och miljöteknikern Pontus Eriksson boende i Malmö men bördig från Jonstorp på Kullahalvön. Han är utbildad vid Sveriges Lantbruksuniversitet och Stockholmas Miljöcenter med examen inom trädgårdsdesign och miljö.

”Jag brinner för gröna miljöer, hos privatkunder med även hos större företag och bostadsrättsföreningar. När jag designar gröna miljöer utgår jag alltid från stabilt växtmaterial, gärna inhemska arter som finns lättillgängliga hos våra plantskolor i Sverige.” ”Jag trivs bäst som trädgårdsrådgivare, ute på plats hos kunderna för att tillsammans skapa, forma och nå fram till en trädgård och grön miljö som ska hålla länge och får en skötselnivå som är greppbar och rimlig på sikt.” ”Att odla växter vidare, efter köp och plantering, kräver insatser under lång tid och jag vill vara den som har svar på frågorna när man känner sig osäker och har funderingar på hur man ska komma vidare i sitt odlade för att nå fram till bästa möjliga resultat.”
Kontaktuppgifter:
Pontus Planterar
E-post: kontakt@pontuserikssonab.se
Telefon: 076-109 11 59
www.pontusplanterar.se

Kyrkogårdens beredskap i praktiken
Från beredskapsplan till fungerande verksamhet – en livesänd halvdagskurs om ansvar, resurser, reservlösningar och uthållighet. […]

När gravplatserna ska räcka till alla
Göteborg vill förändra religiösa gravkvarter. Vad säger begravningslagen, och hur förenas olika traditioner med framtidens behov av gravplatser? […]

Små trädgårdsföretag inför 2027 – ljusare tider, men nya utmaningar
Hur ser 2027 ut för små trädgårdsföretag? Vi granskar efterfrågan, lönsamhet, RUT-avdraget och möjligheterna inom skötsel och anläggning.. […]

Barnkullen – barnminneslunden på Danderyds kyrkogård
På Barnkullen vill vi hedra de barn som vilar i barnminneslunden genom att omge dem med en vacker, fridfull men samtidigt barntillvänd miljö.. […]

Begravningsverksamheten måste fungera
Vad händer på kyrkogården om elen försvinner, drivmedlet blir svårt att få tag på och de vanliga leveranserna inte längre kommer fram? […]

Ny artikelserie: Hur rustad är kyrkogården – när det vanliga inte längre fungerar?
På tisdag börjar vi en ny artikelserie om begravningsverksamhetens beredskap. Den här gången handlar det om något som för bara några år sedan kändes ganska avlägset för många – vad händer med begravningsverksamheten när samhället

Familjegravarna håller samman Tversted kyrkogård
Ett personligt besök på den välhållna Tversted kyrkogård i norra Jylland, där blommande rhododendron, häckomgärdade familjegravar och få luckor skapar en ovanligt sammanhållen miljö.. […]

Trädskatten vid Schwerins slott
Vi åkte dit för slottet. Men det var de gamla träden som stannade kvar i minnet.. […]

Hur finansierar man en kyrkogård?
Hur finansieras en kyrkogård? Om begravningsavgift, gravskötsel, drift, underhåll, investering och det långsiktiga ansvaret för begravningsplatsen.. […]

Underhåll behöver tänkas om – inte bara göras mer
Underhåll handlar inte bara om att laga fel. Vi behöver förstå underhållsskuld, avhjälpande och planerat underhåll – och hur delarna hänger ihop.. […]

Hur finansierar man park, gata och vatten?
Hur hänger budget, kapacitet, drift, underhåll och investering ihop? Om ekonomin bakom kommunens park, gata och vatten – från årsbudget till livscykel.. […]

Perenndestination: Enköping
Vi är många som gärna åker till Enköping för att se de kända perennplanteringarna.. […]

Den nya kistgravlunden på Skogskyrkogården i Ljungby
I somras besökte vi Skogskyrkogården i Ljungby. Där har de anlagt en ny kistgravlund och vi har fått intervjua dem om kistgravlunden.. […]

Så får du mer gjort i grön drift
Praktiska råd om planering, ställtider, maskiner, arbetsledning och arbetsmiljö för en effektivare grön drift i park, kyrkogård och utemiljö.. […]

När terrängen får visa vägen
I Hjørrings urnlund formar sluttningar, terrasser, vegetation och slingrande gångar en kyrkogård där landskapets förutsättningar blivit en del av gestaltningen.. […]

När en gammal kyrkogård får nya gravformer
På Ostfriedhof i Wismar ligger nästan tvåhundra års kyrkogårdshistoria sida vid sida med dagens gemensamma och skötselfria gravmodeller.. […]

Vad händer med en park efter drygt 20 år?
Bürgerpark i Wismar byggdes ut och gestaltades om inför Landesgartenschau 2002. Nu är den sedan länge vardagspark.. […]

När graven blir allas ansvar – vem ska då betala?
När en privat grav blir kulturhistoriskt värdefull uppstår frågan om vem som ska vårda den och betala.. […]

När felanmälningarna börjar styra underhållet
Om hur små uppskjutna åtgärder gör verksamheten mer akut, dyrare och svårare att styra.. […]

När vädret inte längre följer kalendern
När vädret inte längre följer kalendern behöver grön drift bygga mer på observation, lokala beslut och praktisk klimatanpassning.. […]

När kyrkogårdens uppdrag växer men bemanningen står still
Bemanning går inte att bedöma rättvist förrän driftuppdraget är tydligt beskrivet. När uppdraget blir synligt blir det också lättare att förstå vad resurserna faktiskt räcker till.. […]

Den demografiska förändringen
Sverige har byggt sin begravningsverksamhet under en tid då kremation och återanvändning av gravmark minskade markbehovet. Ett mer mångreligiöst samhälle förändrar nu planeringsförutsättningarna och väcker frågor om både ny gravmark och verkligt inflytande.. […]
