Denna artikel är skriven av Perenner.se
Vi har två kurser i ämnet: Perenner i vått och torrt och Perenner – en fördjupning i naturalistisk gestaltning
På 80 talet var Enköping tidiga med att plantera perenner i parker. Dels valdes perenner som en del av att öka parkernas upplevelseintryck men det gjordes också små parker där perenner hade huvudrollen. 1995 skapades den kända Drömparken. Det var Piet Oudolfs första trädgård utomlands och succén var ett faktum.
Vi är många som gärna åker till Enköping för att se de kända perennplanteringarna. Det är fortfarande lika inspirerande med perenner i rondeller, de personliga ideträdgårdarna och så klart den världskända Drömparken som nu hunnit fylla 30 år. Men hur blev då denna vanliga småstad en trädgårdsmetropol? Och visste ni att Drömparken 2024 bedömdes ha så viktiga kulturhistoriska värden att den klassas som byggnadsminne.
Enköping en traditionell småstad.
I början på 1980 talet såg Enköping ut som vilken småstad som helst. Det fanns några parker och det planterades mest sommarblommor. Att Enköping i dag är en trädgårdsstad som är välkänd både i Sverige och utomlands får vi tacka den dåvarande stadsträdgårdsmästaren Stefan Mattson för. Marken mellan Enköpingsån och stadskärnan var tidigare i centrum för järnvägen men 1976 blev området en park och det var här som Drömparken skulle växa fram. Först blev det små planteringar som kallades för fickparker för att sedan bli stora fält helt täckta med perenner men också träd som planterades för att ge en ombonad atmosfär.
Drömparken blir till
Under en resa träffade Stefan Mattson den originelle holländske trädgårdsskaparen Piet Oudolf. De delade ett stort intresset för perenner. Piet Oudolf är arkitekten som började rita trädgårdar men då han saknade de växter som han tyckte var viktiga började han själv odla. 1982 startades plantskolan i Hummelo tillsammans med frun Anja. Piet odlade många ovanliga sorter, beställde frö från Kina och Amerika men letade också fram gamla sorter som han förbättrade. Stefan Mattsson erbjöd honom att rita en hel park med enbart perenner. Överenskommelsen gjordes mellan dessa växtfantaster och 1995-1996 blev Drömparken till. Namnet kom från boken Drömplantor som gavs ut av Piet Oudolf och Henk Gerritsen några år tidigare.
Enköping är en vacker stad under årets alla säsonger
Det är lätt att hitta till Drömparken för den ligger i centrum. Genom att strosa genom den och sen fortsätta längs ån finns det hela tiden rabatter och små parker att beundra.
Här ligger också Syrenparken och Körsbärsdalen. Det finns stationära idéparker gjorda av välkända designers som Noel Kingsbury och Göteborgsparet Mona Holmberg och Ulf Strindberg. Även lokala företag, skolor och föreningar har bidragit. Varje år görs det nya spännande Idéträdgårdar. I själva parken är det ett långsiktigt perspektiv. Tanken med att perennerna i parken skall vara lättskötta och vara vackra under årets alla säsongen. Vi ska kunna betrakta växternas mognad, åldrande och vissnande så höstfärg och fröställningar är viktiga att behålla. Därför klipps inte perennerna ner på hösten vilket också har blivit vanligare idag även i andra kommuner.
2000-talet: Drömparken förnyas
När Drömparken planterades beställdes 12 000 plantor från Piet Oudolfs plantskola och många var så nya att de inte fanns i Sverige. 220 sorter planterades i stora sjok. Det var en utmaning att välja växter till det svenska klimat och redan första året fick många bytas ut. Sedan dess har parken både blivit större och förnyats 2002 och 2015. Det finns idag 300 sorter med blommande perenner och gräs. I takt med att träden vuxit har det blivit skuggigare och torrare områden med en annan karaktär men den ursprungliga känslan finns kvar.
Enköpings parker är ett grönt kulturarv som uppskattas av Enköpingsborna och alla besökare. Drömparken är kronan på verket och har blivit en del av Enköpings varumärke. I utmärkelsen byggnadsminne beskrivs Drömparken så här: -”Det speciella med Drömparken är att den ändrar karaktär under hela växtsäsongen och ger nya upplevelser under alla årstider. Likt en målares palett finns här alla färger och former representerade i växtmaterialet och mångfalden och artrikedomen gör parken unik i sitt slag”.
De årliga Idéträdgårdarna firar 20 år
(Red: Gröna Trender har flera artiklar om Idéträdgårdarna, från 2020, 2021, 2022 och 2026, klicka på årtalet för att läsa respektive artikel)
Redan 2004 gjordes Trädgårdsdagen och nu är det en återkommande tradition att trädgårdsmästarstudenterna skapar nya trädgårdar. Ambitionen är stor med mycket arbete med allt från planering och design till odlande och planterande. Trädgårdarna börjar byggas i början på juni för att vara praktfulla under juli, augusti och september. 2025 var temat ”Alla tiders trädgård” och speglade olika epoker från tidigt 1900 tal till framtidens visioner med många fina inspirerande planteringar.
2026 är temat Framtiden men redan året dessförinnan fanns denna spännande ’Tillbaka till framtiden’ som innehöll både nostalgi och en uppmaning till eftertanke. Här samsades vattenhantering och hållbar odling med gammal kunskap.

I slutet av oktober brukar Enköping avsluta årets inspiration med en ljusshow.
Text och bilder: Perenner.se
Denna artikel är skriven av perenner.se, läs mer om perenner som är utvalda för att passa i svenskt klimat. Inspiration, praktiska råd för rabatten och sökfunktion för rätt läge.
www.perenner.se och Instagram @Perenner.se

Familjegravarna håller samman Tversted kyrkogård
Ett personligt besök på den välhållna Tversted kyrkogård i norra Jylland, där blommande rhododendron, häckomgärdade familjegravar och få luckor skapar en ovanligt sammanhållen miljö.. […]

Trädskatten vid Schwerins slott
Vi åkte dit för slottet. Men det var de gamla träden som stannade kvar i minnet.. […]

Hur finansierar man en kyrkogård?
Hur finansieras en kyrkogård? Om begravningsavgift, gravskötsel, drift, underhåll, investering och det långsiktiga ansvaret för begravningsplatsen.. […]

Underhåll behöver tänkas om – inte bara göras mer
Underhåll handlar inte bara om att laga fel. Vi behöver förstå underhållsskuld, avhjälpande och planerat underhåll – och hur delarna hänger ihop.. […]

Hur finansierar man park, gata och vatten?
Hur hänger budget, kapacitet, drift, underhåll och investering ihop? Om ekonomin bakom kommunens park, gata och vatten – från årsbudget till livscykel.. […]

Den nya kistgravlunden på Skogskyrkogården i Ljungby
I somras besökte vi Skogskyrkogården i Ljungby. Där har de anlagt en ny kistgravlund och vi har fått intervjua dem om kistgravlunden.. […]

Så får du mer gjort i grön drift
Praktiska råd om planering, ställtider, maskiner, arbetsledning och arbetsmiljö för en effektivare grön drift i park, kyrkogård och utemiljö.. […]

När terrängen får visa vägen
I Hjørrings urnlund formar sluttningar, terrasser, vegetation och slingrande gångar en kyrkogård där landskapets förutsättningar blivit en del av gestaltningen.. […]

När en gammal kyrkogård får nya gravformer
På Ostfriedhof i Wismar ligger nästan tvåhundra års kyrkogårdshistoria sida vid sida med dagens gemensamma och skötselfria gravmodeller.. […]

Vad händer med en park efter drygt 20 år?
Bürgerpark i Wismar byggdes ut och gestaltades om inför Landesgartenschau 2002. Nu är den sedan länge vardagspark.. […]

När graven blir allas ansvar – vem ska då betala?
När en privat grav blir kulturhistoriskt värdefull uppstår frågan om vem som ska vårda den och betala.. […]

När felanmälningarna börjar styra underhållet
Om hur små uppskjutna åtgärder gör verksamheten mer akut, dyrare och svårare att styra.. […]

När vädret inte längre följer kalendern
När vädret inte längre följer kalendern behöver grön drift bygga mer på observation, lokala beslut och praktisk klimatanpassning.. […]

När kyrkogårdens uppdrag växer men bemanningen står still
Bemanning går inte att bedöma rättvist förrän driftuppdraget är tydligt beskrivet. När uppdraget blir synligt blir det också lättare att förstå vad resurserna faktiskt räcker till.. […]

Den demografiska förändringen
Sverige har byggt sin begravningsverksamhet under en tid då kremation och återanvändning av gravmark minskade markbehovet. Ett mer mångreligiöst samhälle förändrar nu planeringsförutsättningarna och väcker frågor om både ny gravmark och verkligt inflytande.. […]

När utemiljön får en underhållsskuld
Underhållsskuld i kommunens utemiljöer uppstår ofta steg för steg. När gångvägar, träd, lekplatser, dagvattenlösningar och parkmiljöer inte underhålls i tid växer framtida kostnader.. […]

Skagens Assistens kyrkogård – där historien fortfarande lever
Följ med till Skagens Assistens kyrkogård – en levande plats där konstnärshistoria, havets och krigens offer, personliga gravar, biologisk mångfald och en imponerande skötsel möts. […]

Trädgårdarna som räddades av frivilliga
I Christiansgave i Hjørring räddade frivilliga fyra tematrädgårdar när kommunen behövde spara. Ett reportage om parkhistoria, skötsel och lokalt engagemang. […]

När kyrkogården får en underhållsskuld
Underhållsskuld på kyrkogården handlar inte bara om framtida kostnader. Gångar, träd, murar, gravstenar, vatten och kulturmiljö kräver planerat underhåll, säkerhetsarbete och långsiktigt ansvar. […]

Fyra sätt att organisera gata och park
Hur kommunen organiserar gata och park påverkar ansvar, kvalitet, ekonomi och långsiktigt underhåll. Här beskrivs fyra vanliga organisationsmodeller och deras styrkor och risker. […]

Den gröna nyttan som inte syns i budgeten
En park har sällan en intäktssida. Den skickar ingen faktura till den som promenerar, leker eller söker skugga.. […]

Kyrkogårdens värden – svåra att se, svåra att värdera
I den tredje artikeln i serien lyfter vi blicken från organisation och ansvar till frågan om vad en kyrkogård egentligen är värd.. […]
