När vinterkostnaderna drabbar gatuunderhållet

Publicerad: 2019-12-01 21.37 | Senast ändrad: 2019-12-06 08.33

När vinterkostnaderna drabbar gatuunderhållet

Underhållsanslagen för våra vägar är ofta nere runt 10-15% av den totala gatubudgeten. De största delarna av gatans pengar går idag till vinterväghållning och gatudrift. Gatudriftens största kostnader är gatubelysning och barmarks- och vinterrenhållning, med belysningen som klart största post. Vinterväghållningens största kostnader är maskinell snöröjning och halkbekämpning följd av sandupptagning, beredskap och snöbortforsling.


Och problemet när vinterkostnaderna blir dyra är nästan alltid att vinterbudgeten är orealistiskt låg. Mäter man utfallet de senaste fem eller tio åren och jämför med kommunernas budgetnivåer är skillnaden mycket stor.

Genom åren har många förvaltningar vant sig vid att få extraanslag fram på vårkanten för att täcka överskridanden och få pengar kvar till kommande vinters ankomst på senhösten. Andra har fått reglera en dyr vinter mot att bromsa beläggningsarbetena som till stor del gått på driften under tidigare år.

Men nu med komponentavskrivningarnas införande hamnar bara en liten del av beläggningsunderhållet på driften och merparten på investeringssidan. Och kan inte längre fungera som regleringsmedel.
Lite större kommuner har också haft goda intäkter för återställningsarbeten efter grävarbeten i gatorna och överskottet som skapats genom att förutom faktiska återställningskostnader även debitera för framtida underhåll/förkortad livslängd på gatan, har landat i driftbudgeten som en pluspost. En post som i sin tur kunnat matcha dyra vinterkostnader. Men fjärrvärmenäten och fiberdragningarna är på många ställ färdigutvecklade och det allmänna byggandet bromsar in, med följd av man får sjunkande återställningsöverskott.

Så då får man dra ner på det som återstår, antingen annan gatudrift som renhållning eller på gatuunderhållet. Förutom mindre beläggningsunderhåll som potthåls- och spricklagningar finns är också kostnader för t ex dagvattenavledning, trafikanordningar och underhåll av gatubelysningen. Kommuner som sköter enskilda vägar har förstås också kostnader för deras underhåll.

Vad ska prioriteras bort när vintern blev dyr? Det är inga lätta beslut men för det mesta handlar det om att minimera planerade underhållsinsatser och bara ta hand om akutunderhållet. Fast gör man det under flera års tid så ökar snabbt behovet av akutunderhåll. Drar man ner på varmlagningarna och bara lagar potthål med kalla massor varar lagningen ibland inte ens till nästa vinterperiod.

Det riktiga är förstås att först inventera vad både gatudrift, gatuunderhåll och vinterväghållning verkligen kostar, sett som ett flerårsgenomsnitt, och veta hur kostnaderna fördelar sig på egen personal, egna maskiner och fordon, material, underentreprenörer och gemensamma kostnader/overhead.

Och analysera vilket pang som faktiskt levereras för pengarna genom att ta fram jämförbara nyckeltal och genomskinligt kunna visa vad som är fasta och rörliga kostnader. Bra är också att kunna visa vad som produceras i egen regi och vad som är konkurrensutsatt på entreprenad. Då finns tydliga beslutsunderlag för budgetering och uppföljning.

Och sanningen är ju den att gatuunderhållet inte kan användas som en reglering för dyra vintrar om inte vägstandarden ska fortsätta att bli sämre. Hur hög den framtida underhållsskulden är kan vara svårt att ta reda på i en vanlig kommun men ett enkelt på på obalans är att jämföra avskrivningstakten på befintliga beläggningar med reinvesteringsvolymen i nya beläggningar.

Normal livstid för asfaltytor som komponentavskrivning är 20% och skulle då kräva att 5% av beläggningarna förnyas varje år. Men det är det inte många kommuner som klarar idag. Snarare hälften eller mindre.

Det är alltså dags att bita i det sura äpplet och förmå beslutsfattarna att inte längre stoppa huvudet i sanden genom underbudgetering av vinteranslagen. Man får helt enkelt ta fram en tydlig regleringsmodell som visar verkliga utfall i mätbara enheter, ger bra prognostisering och skapar förutsättningar för raka och ärliga konsekvensanalyser.
 

image host image host

Claes-Anders Malmberg, VD, Acama AB

Denna artikel

Skriv ut artikeln

Fakta

Kurs: Spara pengar med rätt prioriterat underhåll

https://gronatrender.se/article.php?id=207

Datum och plats
13-14 maj 2020 på Folkes (folkets hus) i Huddinge.

OBS! Ändrat datum från tidigare 5-6 februari.

Första dagen börjar kl 09.00 och slutar kl 16.30.
Andra dagen börjar kl 09.00 och slutar kl 15.30.

OBS! Sista anmälningsdag är 13 april 2020!

Kostnad

Fortbildningsdagarna kostar 6495 kr exklusive moms, vilket inkluderar kaffen, luncher samt dokumentation. 

Missa inte vårt specialerbjudande: Gå 4 och betala för 3. Gäller till 30 dagar före kursstart.

Anmälan

Anmäl dig på https://www.gronatrender.se/kursanmalan.php
eller till vår kurs-och konferensansvarige, Maria Malmberg,
via e-postmaria@acama.se

Senaste artiklar

10 december 2019

Vi kan inte höja begravningsavgiften mer

Landskapsingenjören och biträdande kyrkogårdschefen Josefine Pettersson skriver en intressant debattartikel om riskerna med den stigande begravningsavgiften. Avgiften har ökat med 69% sedan 2003. Den praktiska skötseln står för en väldigt liten andel av den ökning som skett. Vad beror ökningarna mer på?

Läs mer »

10 december 2019

Återtagande i egen regi av drift- och underhållsarbeten

En ny trend kan skönjas inom kommunernas och fastighetsbolagens drift- och underhållsverksamheter. Återtagande i egen regi. Missa inte vår nya kurs i att effektivisera egen regi den 25-26 mars i Huddinge. Januarikursen är redan fulltecknad.

Läs mer »

10 december 2019

Kurs i att effektivisera egen regi

Hur skapar man en egen regi verksamhet som ger pang för pengarna? Och vad är bäst att inte göra i egen regi?

Kursen har tagits fram för att öka kunskapen hos kommunernas tekniska förvaltningar med tanke på besparingskrav och eventuellt kommande lågkonjunktur. Ny kurs ordnas 25-26 mars i Huddinge.

Läs mer »

9 december 2019

Rätt styrning gör stor skillnad i gröna projekt

I denna artikel diskuterar projektledaren, landskapsarkitekten och certifierade besiktningsmannen Maria Rydell vikten av korrekta förfrågningsunderlag och rätt kompetens vid anläggning av gröna områden.

Läs mer »

Bli prenumerant!

Registrera dig för vårt nyhetsbrev här!

Namn:
E-post:
Kategori:

Gilla oss på Facebook!

Gata och park

Fastighet

Kyrkogård

Entreprenad