GIS och markskötsel

Publicerad: 2016-10-12 11.50 | Senast ändrad: 2016-10-12 11.50

GIS och markskötsel

Stora resurser läggs på skötsel av parker, kyrkogårdar och offentliga platser. Allt oftare läggs skötsel av denna mark ut på entreprenad. Ett tillförlitligt underlag som hjälper både entreprenören och beställaren bör finnas både vid det ev. upphandlingstillfället och vid kommunikation mellan parterna genom hela drift- och underhållsprocessen.
 
Ofta består underlaget av papperskartor och någon form av register där man visuellt försökt bedöma vad som tagit bort eller tillkommit. Ju längre tiden går ju mer oprecist blir underlaget. Det är inte ovanligt att det saknas underlag helt vilket gör att det vid en upphandling är helt upp till entreprenören att göra en uppskattning av driftskostnaderna.
 
Lösningen på detta brukar förkortas GIS = Geografiskt Informations System.

Definitionen av GIS är: ”Ett datoriserat informationssystem för hantering och analys av geografisk data.

Ett GIS innehåller en karta och ett register. Registret beskriver valda delar av kartans olika objekt. Objekten vid markskötsel brukar bestå i olika typer av markytor som: gräs, lekytor, buskage, hårdgjorda ytor, mm. Punktobjekt som: papperskorgar, parkbänkar, belysning, träd och lekutrustning.  Linjeobjekt som staket och hängrännor. Allt som genererar en kostnad är av intresse att få med i kartan. Finessen med ett GIS är att kartan har en geografisk position. Det gör att man med automatik får ett läge, en utbredning eller längd på de objekt som läggs in. 
 
Man kan också visa och beskriva åtgärder i kartan. Detta kan vara planerade beskärningar och prioritering av snöröjning. Den information som knyts till kartan anpassas lätt till olika användares behov.
 
Ett digitalt kartmaterial är lättare att hålla levande än analoga papperskartor. Om det inte finns något tidigare grundmaterial kan nya objekt digitaliseras med kommunala baskartor och flygfoton som underlag.

Det samlade digitala materialet kan med fördel användas för att analysera verksamheten, t.ex. vilka resurser som krävs nu och vad man kan förvänta sig vid planerade förändringar. Det som beskrivs ovan är väldigt grundläggande men inte desto mindre effektivt vid markskötsel.

 

Image and video hosting by TinyPic

Magnus Lönnberg, GIS-konsult

Denna artikel

Skriv ut artikeln

Fakta

Magnus Lönnberg är GIS – konsult och nås på
GeoInfo Magnus Lönnberg, 0431-454639 eller 0708-153706

Magnus.lonnberg@markinfo.se

Läs mer om Magnus på

https://www.linkedin.com/in/magnus-lönnberg-1679729b?trk=nav_responsive_tab_profile

Senaste artiklar

18 mars 2019

Aktiv riskbedömning och vardagsrisker

Antalet tillbudsanmälningar är ofta lågt och maskinförarnas toleransgräns (”stryktålighet” kallar jag det för) för när ett tillbud inträffat är oerhört hög.

Läs mer »

12 mars 2019

Varför är vintergruset farligt och dyrt?

Mitt i ett stort moln av damm går en gatuarbetare och blåser samman vintergruset. Det sticker i näsan..

Läs mer »

4 mars 2019

Kaffeplantagen i de dimhöljda bergen

Vi åker norrut i delstaten Karnataka för att efter fem timmar på de skumpiga vägarna från Nagarholes vildmarkspark komma till ett av två områden i Indien där man odlar kaffe..

Läs mer »

4 mars 2019

Vildmarksreservatet i Nagarhole

Nagarholes vildmarksreservat ligger i södra Indien på gränsen mellan delstaten Karnataka och delstaten Kerala, längs floden Kabini..

Läs mer »

Bli prenumerant!

Registrera dig för vårt nyhetsbrev här!

Namn:
E-post:
Kategori:

Gilla oss på Facebook!

Gata och park

Fastighet

Kyrkogård

Entreprenad