Om att använda personlig skyddsutrustning

Publicerad: 2016-03-07 09.31 | Senast ändrad: 2016-03-07 09.31

Om att använda personlig skyddsutrustning

När man kommer som nyanställd är det vanligt att att en del av arbetsplatsintroduktionen består i att man får ta del av arbetsgivarens policy beträffande användande av skyddsutrusning. Du bläddrar dig igenom arbetsmiljöpärmen, utrustas med personlig skyddsutrustning i form av skyddsskor, hörselkåpor, andningsskydd och kanske skyddshandskar. Du skriver under att du förstått innehållet i arbetsmiljöpärmen och förbinder dig att följa arbetsgivarens arbetsmiljöpolicy. Så långt är allt väl. Arbetsgivaren sköter sin informationsplikt samt tillhandahåller lämplig skyddsutrustning och arbetstagaren förbinder sig att följa den givna arbetsmiljöpolicyn. Men hur går det sen?

Egenansvar
Som arbetstagare är du skyldig att använda den skyddsutrustning som arbetsgivaren tillhandahåller. Du ska ta hand om den på rätt sätt, och säga till när den behöver bytas ut. Detta gäller både utrustning som bara används av dig, som t ex skyddsskor, och utrustning som kanske används av flera, som t ex arbetsselar. Att säga till arbetsgivaren att det finns utrustning som är trasig eller sliten ingår alltså i dina arbetsuppgifter. Detsamma gäller om utrustningen inte passar dig eller om det saknas storlekar. Utrustningen får enbart användas till det den är avsedd för, så att den inte skadas av felaktig användning.

Om du väljer att inte använda skyddsutrustning trots påpekanden från arbetsgivaren så kan det i värsta fall likställas med ordervägran och leda till omplacering till andra arbetsuppgifter eller avsked. Det är tuffa regler, men de finns där för din skull.

Arbetsgivarens ansvar
Som arbetsgivare är din första skyldighet att organisera arbetet och arbetsplatsen på ett sådant sätt att personlig skyddsutrustning endast behöver användas om riskerna inte går att undvika på annat sätt. Du är skyldig att tillhandahålla skyddsutrustning som är lämplig för arbetsuppgiften och som passar de individer som ska använda den. Du är skyldig att se till att skyddsutrustningen underhålls, repareras och byts ut när den är sliten eller skadad. Du är skyldig att informera arbetstagaren om hur utrustningen ska användas, och vilka risker den ska skydda emot. Du är också skyldig att se till att den används. Just det, du är skyldig att se till att den används.

Användande av skyddsutrustning i verkligheten
I den bästa av världar fungerar det här systemet bra, alla sköter sin del och ingen slarvar. Men i verkligheten slarvar alla, många gånger på grund av okunskap om vad som faktiskt är deras skyldighet. Arbetstagare berättar inte att utrustningen är utsliten och måste bytas, arbetsgivare har inga rutiner för att kontrollera att utrustningen är hel och fungerar. Arbetstagaren vet inte att de har ansvar för att meddela arbetsgivaren att utrustningen inte fungerar och arbetsgivaren vet inte att de har ansvar för att återkommande kontrollera utrustningen.

Det räcker alltså inte med att arbetstagaren 1 gång skrivit på ett papper. Det måste finnas rutiner för att säkerställa att utrustningen finns och fungerar. Enklast görs detta genom att ha en skriftlig checklista med kontrolldatum som arbetstagaren fyller i och lämnar in till arbetsgivaren. För utrustning som används av flera utses en person som ansvarig för att göra kontrollerna och lämna in checklistan. Om något händer så finns alltid skriftlig dokumentation på vad som gjorts och när.
När det gäller själva användandet så har arbetsgivaren ett större ansvar än vad de många gånger vet. Som arbetsgivare är du alltså skyldig att se till att skyddsutrustningen används. Hur gör du det? Vad har du för kontrollrutiner?

Om du ser en arbetstagare som t ex inte använder hörselskydd vid lövblåsning, går du fram och säger till då? För det är du nämligen skyldig att göra. Och om du inte är ute i verksamheten särskilt ofta, så måste du delegera uppgiften till någon annan. Att en lagbas eller gruppledare får som arbetsuppgift att kontrollera och säga till är ett enkelt och bra sätt att säkerställa att kontrollen faktiskt görs på daglig basis. Att ha skyddsutrustning som ständig fråga på apl-mötena är ett bra tillfälle att påminna om vilka regler som gäller och diskutera synpunkter och ändrade behov.

Förutom okunskap så är anledningarna många till att vi slarvar med skyddsutrustningen. Det är för varmt, den är klumpig, obekväm eller kvarglömd i skåpet. Ingen annan använder den. Förr behövde man inte använda den. Jag skulle bara..
Om skyddsutrustningen är besvärlig att använda, som t ex en andningsmask kan vara, så har man rätt att få arbetet organiserat på ett sätt som underlättar. Arbetspassens längd kan kortas genom att flera personer roterar på arbetsuppgiften och många små pauser kan läggas in.

Att skyddsutrustning används handlar om att vara rädd om sig själv, sina arbetskamrater och sin personal. Många arbetsskador kommer långsamt och smygande och hade kunnat förebyggas. Gör det, förebygg dem. För i efterhand kan man inte backa bandet och göra om.

Ingela Gudmundson, trädgårdsmästare och ägare till Hortorama

Denna artikel

Skriv ut artikeln

Fakta

Ingela Gudmundson är trädgårdsmästare och kommer närmast från kyrkogårdsbranschen. Hon har arbetat med projekt gravvårdssäkerhet för Helsingborgs kyrkogårdsförvaltning under drygt 2 år.Numera driver hon det egna företaget Hortorama som kombinerar konsultarbeten med utbildning inom utemiljöbranschen.

Ingela medverkar i flera av Acamas kurser på arbetsmiljöområdet. Hon är tillsammans med Claes-Anders Malmberg kursledare i

Säkert handhavande med praktisk riskbedömning,

http://www.gronatrender.se/article.php?id=101

Fortbildningsdag för kyrko- och kyrkogårdsvaktmästare

http://www.gronatrender.se/article.php?id=221 

och den öppna tvådagarskursen Organisatoriskt och socialt arbetsmiuljöarbete.

http://www.gronatrender.se/article.php?id=142

Läs mer om Hortorama via länken nedan..

http://www.hortorama.se

Senaste artiklar

20 januari 2019

Nytt medel mot trottoarens hala isfläckar

Nu när kylan biter i själ och märg är det inte ofarligt att ge sig ut på trottoarer, torg och centrumytor. Det är ju inte bara bilisterna som löper risk att skadas när halkan slår till..

Läs mer »

20 januari 2019

Barmarksdagarna 2019 - Hållbar barmarksdrift

ACAMA inbjuder till Barmarksdagarna 2019 - Hållbar barmarksdrift gata/park, som arrangeras för första gången den 20-21 mars 2019 på Lasse Maja värdshus i Järfälla 

Läs mer »

15 januari 2019

Är det slutet för åkgräsklippare på trånga ytor?

Klippa gräs i parker är väl enkelt och billigt, tänker du kanske. Stora åkgräsklippare som avverkar tiotusen kvadrat på en timme gör att klippningen bara kostar tio öre snittet. Och nåt öre till för putsen..

Läs mer »

8 januari 2019

Gatsoparen ger oss ovärderlig renhållning

Hör inte gatsoparen forntiden till? Är det inte ett tråkigt och nedvärderande arbete som vi på goda grunder har rationaliserat bort med maskinernas hjälp? Svaret på båda frågorna är förstås ett tydligt...

Läs mer »

Bli prenumerant!

Registrera dig för vårt nyhetsbrev här!

Namn:
E-post:
Kategori:

Gilla oss på Facebook!

Gata och park

Fastighet

Kyrkogård

Entreprenad